Ann-Charlotte Marteus
Är det skolans fel att tiotusentals unga vuxna har skulder hos Kronofogden? Hade problemet kunnat undvikas om det funnits mer privatekonomi på skolschemat?
32 000 unga vuxna mellan 18 och 25 år har skulder hos Kronofogden. Sammanlagt är de skyldiga 1,3 miljarder kronor. En svindlande summa. Och förra året fördubblades antalet unga som ansökte om skuldsanering jämfört med 2019.
Att unga kör sönder sin ekonomi redan i entrén till vuxenlivet är en tragedi. Det sätter krokben för deras chanser att hyra lägenhet, ta lån för att köpa en egen lya eller en jobbnödvändig bil. Hälsan nöts ner och skammen växer.
Vad kan man göra för att förhindra detta? I en DN-artikel om ”skuldboomen” är ett svar samstämmigt: Mer privatekonomi i skolan! Det säger representanter för såväl Kronofogden som Nordnet och Unga aktiesparare.
Självklart är privatekonomi ett viktigt ämne och det ingår i undervisningen redan i dag, i högstadiet och på gymnasiet. Kanske behöver stoffet anpassas mer till kreditsamhällets krav, men utöka undervisningen? Det finns knappt ett samhällsproblem som skolan inte ombeds att lösa med mer lektioner. Samtidigt som lärarna sliter för att hinna igenom rådande läroplaner.
Det fanns inga sociala medier eller influencers som lockade till köphysteri.
Dessutom är skuldbilden komplex. Det vanligaste skälet till att unga hamnar hos Kronofogden är brottsrelaterade skulder som böter, skadestånd och avgifter till Brottsofferfonden. I de fallen lyder väl den bästa ekonomiska läxan: ”Begå inte brott!”
Bland dem som ansöker om skuldsanering är de främsta orsakerna arbetsbrist, överkonsumtion och spelberoende. Det illustrerar hur oändligt lätt det är att skuldsätta sig i dag.
Tidigare generationer klarade sig ju inte undan skulder för att de hade jättemycket privatekonomi på schemat. Det handlar mer om vad de inte hade: möjlighet att nätshoppa hemma i sängen, handla på kredit och ta sms-lån. Det fanns inga sociala medier eller influencers som lockade till köphysteri. Och man kunde inte spela bort studiebidraget på nätet.
Unga måste helt enkelt rustas för att motstå locktonerna.
Dagens unga lever i ett inferno av frestelser. En del av sirenerna kan stävjas med lagar, som de förföriska snabblåneinstituten. Där kan behövas hårdare tag – Kristdemokraternas förslag att förbjuda utbetalningar av snabblån nattetid (då omdömet kan svikta av olika skäl) är inte alls dumt.
Men djävulen sitter också i nätets algoritmer:
I Kronofogdens nya rapport om spelskulder säger en av de skuldsatta: ”Så fort man går in på nätet och har varit på en spelsida kommer massor med reklam både kring spel, casino och lån. Informationen kommer också per mejl och sms.”
Den sortens koordinerade förföljelse borde höra till nätets botade barnsjukdomar. Så kan vi inte ha det.
Men det uppkopplade överflödssamhället lider av en ”allting genast”-sjuka som svårligen kan lagstiftas bort. Unga måste helt enkelt rustas för att motstå locktonerna. Vid sidan av föräldrarnas uppfostran kan skolan göra en insats varje dag i veckan genom att öva eleverna i icke-kognitiva färdigheter: koncentration, uthållighet, känslokontroll och förmåga att skjuta upp belöningar.
Idén att elever ständigt ska ”gå på lust” och följa motståndets minsta lag framstår mer som en gåva till morgondagens lånehajar. Och kanske även till dem som rekryterar till kriminella gäng.