Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Skippa underkänt i skolan och minska BUP-köerna

Politiker vill att skolan ska förebygga psykisk ohälsa hos barn - de borde rätta till politiska misstag, först, och ta bort underkänt betyg, F.

Alla kan inte få godkänt betyg i dagens skola. Inse det, politiker, så kan ni korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Inifrån barn- och ungdomspsykiatrins kö-kaos larmas det nu för fullt. ”Vi räcker inte till!” röt 28 BUP-chefer på SvD:s debattsida i lördags. 

De oroar sig över att Januariavtalet lovar en köfri BUP - utan att berätta hur det ska gå till. Dessvärre har cheferna själva ingen riktigt bra lösning. Och en enda lösning finns nog inte. 

Köerna kan bero på flera saker, som en förändrad syn på psykiskt välmående, dåliga läx- och sovvanor och att antalet barn och unga har ökat dramatiskt på senare år. 

Ett annat köskapande problem, som Socialstyrelsen har pekat på, är ”svårigheter för många elever att nå uppsatta mål i skolan”. BUP-cheferna är inne på samma spår. 

BUP-utredning för att få extra stöd

15 procent klarar inte kunskapsmålen i skolan, skriver de. Enligt skollagen ska detta föranleda stöd och anpassningar som löser problemet. Men resurserna tryter. Och många föräldrar upplever att skolan kräver BUP-kontakt för att stödåtgärder ska sättas in: ”Efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar blir allt större.

BUP-chefernas förslag till lösning låter dock vettigare än det är. De kräver att skolan ska få mer extraresurser så att alla barn har ”en rimlig chans att lyckas”, det vill säga nå godkänt betyg, E.

Men i många fall är det inte resursbristen som är problemet, utan de orealistiska kraven för att få godkänt. Det finns en andel elever som saknar förmågan att erövra ett E, enligt en forskningsrapport som publicerades i Läkartidningen i fjol. Deras unga hjärnor kan inte leverera vad Jan Björklund & Co kräver. 

Stöd och anpassning hjälper dem inte. Och egentligen är detta inte så konstigt. Skolpolitiker och tjänstemän har lagt godkäntribban på en viss lägstanivå och bestämt att alla ska klara den. Ingenting tyder på att de först tog reda på om nivån är realistisk, enligt forskarna. 

Det finns en andel svagbegåvade personer i befolkningen; runt 14 procent har ett IQ mellan 70 och 85, skriver läkaren Mats Reimer i Dagens Medicin. Det är inte snällt att förneka det. 

Helt normala barn görs till BUP-problem

De gamla relativa betygen (1-5) följde en normalfördelningskurva och de svagaste fick ettor och tvåor. Det sågs inte som en tragedi: det var bokstavligen normalt. I dag får de mest svagbegåvade gå i särskola, men de som ligger lite över den nivån kan slita och kämpa sig blodiga utan att nå upp till E. 

Och då blir de Stora Problem.

Deras ”misslyckande” gör lärare och skolledning nervösa eftersom Skolinspektionen starkt ogillar att elever får F, underkänt. Då har ju skolan misslyckats, enligt rådande ideologi. Då måste det mötas, pratas och skrivas åtgärdsplaner. Om skolan har stödresurser, sätts de in. Men hjälper inte. Nästa station, om den inte redan har passerats, är BUP och krav på neuropsykiatrisk utredning. 

Vissa, fullkomligt normala barns oförmåga att klara impressionistiskt uppsatta kunskapsmål börjar betraktas som ett psykiatriskt problem, som de 28 BUP-cheferna påpekar. Det liknar närmast övergrepp - och tränger bort barn som verkligen behöver barn- och ungdomspsykiatrin.

Januarigänget kan inte uppnå köfrihet genom att kasta miljoner över psykiatrin. Det finns inte tillräckligt med utbildad personal, ens. Men de kan göra om de inslag i skolan som leder till diagnosjakt. 

Börja med att snabbt ta bort betyget F, underkänt. 

 

Läs också:

Vår babbelskola sviker de viktiga nördarna