Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Sjuksköterskor ska inte bära tallrikar och tvätt

Sjuksköterskorna borde välkomna de försök som görs att avlasta dem. Se det inte som ett hot. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Bristen på sjuksköterskor runtom i Sverige är ett året-runt-fenomen, numera, Och patienter dör. Vårdplatser stängs och köerna blir längre, sjuka fastnar på akuten eller läggs på fel avdelningar, där den expertis de skulle behöva, inte finns.

För att möta krisen har sjukvården börjat laborera med lösningar där andra personalkategorier avlastar eller täcker upp för sjuksköterskorna: alltifrån socionomer, farmaceuter och fysioterapeuter till kostexperter och städpersonal. 

"Dessutom är det så att vårdbiträdena har återinträtt på arenan 2017", säger Hans Karlsson på Sveriges kommuner och landsting, SKL, till Sveriges Radio. 

Undersköterskor utgör en viktig pusselbit. Ett trendskifte kan vara på gång. Under 90- och 00-talet försvann en av fyra undersköterskor från sjukvården, enligt Kommunalförbundet. Arbetsgivarnas tanke var att fler akademiker - fler läkare och sjuksköterskor - skulle leda till bättre vård.

Men man tager vad man haver när det krisar. I somras öppnade Danderyds sjukhus två vårdavdelningar som bemannades av undersköterskor och underläkare; inga sjuksköterskor.

Vårdavdelningar utan sjuksköterskor?

Den modellen avvecklades när hösten kom. Men det är tämligen givet att kronisk sjuksköterskebrist kommer att leda till att nya, sjuksköterskeglesa vårdformer uppstår och i vissa fall permanentas. 

Så tror SKL att det kommer att bli. Och förutsatt att vårdkvaliteten inte sjunker låter väl denna uppfinningsrikedom ganska bra ur ett medborgarperspektiv. 

Hellre en vårdplats än ingen, tänker man. Ju kortare vårdkö, dess bättre.  

Men sjuksköterskorna är inte roade. 

I Sveriges Radio varnar Anna Forsberg, sjuksköterska i Lund och professor i vårdvetenskap, för att många omvårdnadsuppgifter uteblir när sjuksköterskor ersätts av undersköterskor. 

Hon menar att sjuksköterskorna bör sköta till och med så enkla uppgifter som att bära en patients mattallrik ut och in, eller följa henne in på toaletten, eftersom det ger dem viktig kunskap om hur patienten mår. 

Stressade sjuksköterskor inte bra för vården

Sjuksköterskeskrået vill ha största möjliga sjukskötersketäthet och hävdar att det räddar liv. En studie av kirurgpatienters överlevnad visar också mycket riktigt att sjuksköterskekompetens är viktig: en tioprocentig ökning av andelen sjuksköterskor med kandidatexamen ledde till att dödligheten sjönk med 7 procent.

Men samtidigt fann man att sannolikheten för att en patient skulle dö ökade med 7 procent för varje extra patient som en sjuksköterska tvingades ta ansvar för. 

En vårdmiljö där "alla" är sjuksköterskor är alltså inget magiskt recept för god vård, om arbetsbördan blir för stor. 

I dag klagar många sjuksköterskor över - och slutar på grund av - hög arbetsbelastning och stress. Det är svårt att se hur en ökning av sjukskötersketätheten ska kunna klaras, personellt – och ekonomiskt. Sjuksköterskorna vill ju ha, och förtjänar, rejäla lönelyft.

Av allt att döma behövs avlastande kringpersonal i det pussel som landstingen försöker lägga. Och med tanke på att en del sjuksköterskor inte vill specialisera sig därför att de i princip tycks få samma arbetsuppgifter som före vidareutbildningen, kanske det inte är helt klockrent att de ska dela ut mattallrikar och hjälpa patienter på toaletten. 

Välkomna avlastningen, syrror. 

 

Läs också:

Sjukhusen är inga hotell