I somras erbjöd sig Danderyd att beta av Karolinskas cancerköer. Det blev inget av det samarbetet.
I somras erbjöd sig Danderyd att beta av Karolinskas cancerköer. Det blev inget av det samarbetet.
Ann-Charlotte Marteus

Sjuka ska inte behöva dö i onödiga vårdköer

Publicerad

Gick liv till spillo på grund av prestige eller fyrkantiga regler på Karolinska universitetssjukhuset? 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Cancer i bukspottkörteln - pancreascancer - är en ond och elak sjukdom. Den känsliga körteln sitter inklämd alldeles intill mag-tarmkanalen, lever och galla. 

Symptomen på pancreascancer är diffusa och sjukdomen upptäcks ofta sent. Om tumören då fortfarande går att operera, bör det ske kvickt. 

I somras märkte läkarna på Danderyds sjukhus att operationskön för personer med pancreascancer börjat växa på ett annat Stockholmssjukhus: Karolinska universitetssjukhuset. Väntetiderna hade blivit mycket längre än de föreskrivna 36 dagarna, skriver DN. 

Patienter som skrevs in vid midsommar skulle inte få opereras förrän i september. 

Oacceptabelt, tyckte man på Danderyd, och mejlade Karolinska: Vi kan operera bort kön åt er.

Danderyd mot Karolinska

Dagens Nyheter har tagit del av den mejlväxling som följde. KS ska först ha svarat att det är fel att decentralisera högspecialiserad kirurgi och att det är vetenskapligt bevisat att detta är sämre för patienterna. 

Det är sant; övning ger färdighet. Ju fler specialiserade ingrepp en kirurg gör, desto bättre blir resultatet. Fler liv kan räddas. I enlighet med den logiken är Karolinska så kallad ensamutförare av pancreascanceroperationer. Det är där det ska ske.

Men om verkligheten är som den är, om vårdplatser måste sommarstängas på KS på grund av sköterskebrist, och tumörer växer och blir inoperabla - vad är det då för tröst för en patient att hon åtminstone stod i "bästa kön"?

Ingen satans tröst alls. 

Lars Granström, kirurgiöverläkare på Danderyd, säger till DN: "Att vi inte har uppdraget betyder inte att vi inte kan utföra operationerna om det behövs. Det är klart att vi hade kunnat avlasta."

Gick det prestige i frågan när Danderyd hörde av sig? Vill KS försvara sitt ärerika monopol? Frågan inställer sig när man läser DN-artikeln. 

Karolinska låter förstå, i DN, att det är väldigt komplicerat att ändra rutinerna. "Det är inte så enkelt som att flytta en patient med bukspottkörtelcancer till Danderyd", säger Harald Blegen, chef för Tema cancer på Karolinska.

Men hur svårt kan det vara, undrar man som lekman. "Hördu Åke, vi kommer inte att kunna operera dig förrän i höst. Men kollegerna på Danderyd kan göra det snabbare. Vad säger du om det?"  

Varför går det inte att göra så? Om tid är en kritisk aspekt. 

Vid kriser måste man vara flexibel

Byråkratisk tröghet och överreglering kan förstås vara bovar i dramat. Om det är så, måste systemet ses över. Tröghetens ordning och reda kan man unna sig när det finns luft i systemen. När luften går ur och vården inte räcker till, måste man vara flexibel, prestigelös och samarbetsvillig.

Stockholms finanslandstingsråd, Irene Svenonius (M), har läst DN och kallat till sig samtliga sjukhusdirektörer. Det är ju bra, att hon läser DN. 

Men den personalkris, som ofta utlöser vårdplatsbrist och operationsköer, är ingen nyhet för politikerna. Enligt föreningen Sjukhusläkarna tar politikerna för lätt på krisen och pratar hellre om sina framtidsvisioner: digitalisering, en utbyggd primärvård.

Oppositionen i Stockholm efterlyser en haverikommission för sjukvården. Det låter lite som typiskt oppositionsgagg. Men sjukvården tycks faktiskt vara nära att haverera. 

Människor ska inte behöva dö i undvikbara vårdköer. 

 

Läs också:

Det är inte välfärd när vårdkrisen hotar barnliv

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag