Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ann-Charlotte Marteus

Sänk inte kraven för utomeuropeiska läkare

Sedan 2016 har 566 läkare klarat det teoretiska provet. 385 personer har klarat både den teoretiska och den efterföljande, praktiska, delen, skriver Läkartidningen.
Foto: Kotin Dmitrii / Colourbox

Utomeuropeiska läkare protesterar, och hävdar att kunskapsprovet för att få svenskt läkarleg är för svårt. Men hur ska man då förklara att svenska läkarstudenter klarar det?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Sverige är beroende av läkare med utländsk examen – vår inhemska produktion av doktorer räcker inte på långa vägar. Men visionerna om att invandringen från länder utanför Europa skulle ge landet ett stort inflöde av läkare med skalpellen i högsta hugg, har inte realiserats. 

År 2016 infördes det medicinska kunskapsprovet för utomeuropeiska läkare. Det blev en nedslående historia för alla inblandade.

På det första provet, i oktober 2016, blev mer än 8 av 10 kuggade. 

Kritiken var hård, provet ansågs vara för svårt och för språkligt komplicerat. Sedan dess har det justerats en del men resultaten har inte förbättrats nämnvärt. Det första provet i år, som genomfördes i februari, skrevs av 212 personer. Endast 46 personer blev godkända. Drygt 20 procent, och så brukar det se ut.

Efter februariprovet blev frustrationen så stor att några hundra utomeuropeiska läkare samlades kring ett upprop. En av dem, amerikanen Jason Levine, säger till Läkartidningen att provet fortfarande är för svårt. Enligt honom har ”fristående läkare från Lund och Karolinska” läst frågorna och anser att vissa frågor kräver specialistkompetens.

Är provet kanske för – svenskt?

Är det så? Intressant nog skrevs provet i februari även av svenskar, närmare bestämt 150 svenska läkarstudenter, slumpvis utvalda. Bland dem som gick termin sju klarade 48 procent godkänt. Bland dem som gick näst sista terminen, den tionde, godkändes 75 procent. 

Provet är alltså inte för svårt för svenskutbildade. Ingen specialistkompetens krävs, inte ens genomgången AT-tjänstgöring.  

Är provet kanske för – svenskt? Finns det kunskaper som är unikt viktiga inom svensk sjukvård? I så fall är det inte nödvändigtvis ett problem. Det är ju i svensk sjukvård som läkarna måste fungera. 

Och kanske är sjukvårdssystem mer nationellt präglade än man föreställer sig. I Storbritannien kuggas läkare från Indien – och i Indien kuggas 84 procent av återvändande indier som har pluggat medicin utomlands.

De fick ett möte med Socialstyrelsen som klokt nog gjorde tummen ner.

En mer oomtvistlig svårighet för utländska läkare i Sverige är förstås själva språket. Att lära sig svenska, på riktigt, är uppenbarligen knepigare än politiker inser när de utformar sina snabbspår och intensivår.

Hur knivigt måste det inte vara för en läkare från Syrien eller Irak att bemästra ett kunskapsprov i medicin på svenska, när två av tre italienare som ville jobba som läkare i Storbritannien misslyckades med ett test på världsspråket engelska!  

Det lobbas då och då för att förenkla provspråket. Härom året krävde en kvartett från Kalmar-Blekinge, som är inblandad i kunskapsproven, att ”provspråket anpassas efter var den prövande befinner sig, det vill säga gymnasiesvenska”. De fick ett möte med Socialstyrelsen som klokt nog gjorde tummen ner. Jason Levine och hans kolleger ska också få träffa Socialstyrelsen. Förhoppningsvis håller myndigheten kvalitetskravens fana fortsatt högt. 

Oavsett hur brutalt det måste kännas att misslyckas med kunskapsprovet för läkare med lång yrkeserfarenhet från hemlandet, går det absolut inte att kompromissa med kvaliteten. 

Sjukvården är till för patienterna, inte personalen.

0