Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Rimligt av polisen att larma i Östersund

Att kvinnor måste varnas för att gå ut om kvällen är ett nederlag. Men hellre en polis som varnar än en som tiger av artighet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Polisen i Östersund har dragit på sig mycket kritik efter måndagens presskonferens där man rekommenderade "människor, speciellt kvinnor, att inte röra sig ute ensamma på natten". Skälet till varningen är att det har skett sex överfall på kvinnor i staden under några veckor.

Kommunalrådet AnnSofie Andersson (S) var upprörd: "Lösningen kan aldrig vara att gå ut med en sån här uppmaning" sade hon till SVT. Hon önskade i stället att "alla goda krafter måste komma tillsammans och söka lösningar för ett tryggt Östersund."

ÖP:s Stefan Nolervik tyckte att polisen borde ha vänt sig till alla män på presskonferensen och sagt: "Sluta bete er som vidriga djur, stå upp som människor!"

Författaren Katarina Wennstam hävdade att det hela var "pinsamt för svensk polis 2016. När får vi höra polisen gå ut och säga till män att stanna hemma...?"

Och Centerns rättspolitiska talesperson, Johan Hedin, ansåg att "det blir fel om man uppmanar kvinnor att anpassa sig till kriminella".

 

För somliga människor tycks det vara ett minimalt hopp från det ideologiska läget "borde" till det faktiska läget "är". Nästan som om det var samma sak. Kvinnor borde alltid tryggt kunna gå ut - alltså ska de tryggt gå ut, oavsett omständigheterna.

År 2016 borde inte polisen behöva varna kvinnor - alltså ska den inte göra det. Ett feministiskt brandtal till alla män borde fungera - alltså ska polisen hålla ett sådant.

Och Johan Hedin (C) låser förstås aldrig ytterdörren eftersom han sannerligen inte ska behöva anpassa sig till kriminella.

 

Jag kan inte avgöra om Östersundspolisen har gjort en riktig riskbedömning i det här fallet. Men jag förväntar mig definitivt att polisen ska dra slutsatser utifrån fakta, inte utifrån tillståndet i en imaginär feministisk utopi.

Om polisområdeschef Stephen Jerand hade hållit ett brandtal till Sveriges män hade det varit enastående udda. Gudrun Schyman håller brandtal. Präster uppmanar möjligen brottslingar att vara goda.

Polisen har andra uppgifter i samhället.

 

Självklart borde alla svenskar kunna röra sig tryggt ute. Hur realiserar man det målet i en värld där det, oavsett årtal, finns våldsmän?

Ja, i ett område med stor brottslighet, vare sig den är kronisk eller tillfällig, borde det självklart finnas synlig polis. Om man ringer polis när man är i fara borde polisen infinna sig.

Tyvärr är Sverige alldeles för glest på konstaplar; kanske var det delvis därför polisen valde att varna i Östersund. Hursomhelst måste Polisen förstärkas ordentligt. Men den måste också bli mycket mer effektiv; uppklarningsprocenten är urusel.

Det måste bli enklare att få tillstånd att sätta upp övervakningskameror än vad det är i dag.

Och samhällen måste planeras för ökad trygghet. Mörka prång och tunnlar och täta buskage är inte önskvärt. Det är däremot god belysning. I Husby tar man hjälp av forskare för att renovera centrum med genusglasögon. Det är ett spännande initiativ.

 

I väntan på de åtgärder som behöver vidtas för ökad trygghet och frihet är det bättre med rak information från polisen än faderlig finkänslighet.

Och en feministisk utgångspunkt borde vara att realism är en bättre förutsättning för kvinnofrid än rosa drömmar.

 

 

Följ Expressen på Facebook för fler texter och krönikor