Ann-Charlotte Marteus
Den osentimentala ungdomen fick sig ett nytt, närodlat ansikte i går. Då gick 22-åriga Réka Tolnai, ordförande för Centerns ungdomsförbund, ut med budskapet att Lagen om anställningsskydd måste avskaffas. Eller, på rebootad svenska: ”Bye LAS” plus emoji.
Men det var inte budskapet i sig som fick Twitter att krevera, utan Tolnais påstående att ”sosselagen” Las bara ”skyddar Britt-Marie, 45, som har suttit kvar i fikarummet i flera år” – på den hårt arbetande ungdomens bekostnad.
Réka Tolnai fick välförtjänt och bitvis skrattlysten kritik från både höger och vänster, och informerades om att Britt-Marie i regel jobbar betydligt hårdare än sina 25-åriga kollegor.
Men fördomar mot senior arbetskraft finns inte bara i ungdomsförbund. Även den rödgröna regeringen är kallsinnig mot arbetskraftens seniorer. Åtminstone om de blir av med jobbet. För det händer ju. Under pandemin har antalet långtidsarbetslösa mellan 55 och 64 år stigit till 76 000 personer.
När de medelålders väl åker ut har de enorm uppförsbacke, för åldersdiskriminering är ett megaproblem på arbetsmarknaden. Sverige sticker ut internationellt på ett beklämmande sätt.
Ett exempel på hur Britt-Marie glöms bort är Arbetsförmedlingens stora projekt ”för mångfald och mot diskriminering”.
Eftersom en av Arbetsförmedlingens huvuduppgifter är att hjälpa dem som står långt från arbetsmarknaden har myndigheten klassat 55-plussare som en prioriterad grupp. Även regeringen har upprepade gånger deklarerat att äldre är en svag grupp på arbetsmarknaden. Men det är mest snack. Bortom högtidsorden ignoreras 55-plussarnas problem.
Inga arbetsmarknadsåtgärder sys ihop åt just dem, inga mål sätts upp och regeringen kräver ingen återkoppling om gruppen från Arbetsförmedlingen, konstaterar Riksrevisionen i en syrlig rapport.
Ett exempel på hur Britt-Marie glöms bort är Arbetsförmedlingens stora projekt ”för mångfald och mot diskriminering”. Det är omfattande, med åtminstone 35 utbildningar för personalen och tre interna poddar.
Men 55-plussarna omfattas knappt – trots att ålder är en av sju diskrimineringsgrunder i Sverige.
Det påminner om en önskelista till Tomten, författad av världens tjurigaste unge.
Arbetsförmedlingen har tappat bollen. Men det är regeringen som pekar ut myndighetens inriktning, bland annat i regleringsbrev. Och vilka grupper prioriterar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark & Co? Framför allt nyanlända/utomeuropeiskt födda, långtidsarbetslösa - och ungdomar, trots att de generellt har betydligt lättare att hitta nytt jobb än äldre. Andra grupper omfattas också, men 55-plussarna lämnas helt därhän.
Och det är mycket regeringen vill ha gjort för sina utvalda grupper. Regleringsbrevet för 2021 är så proppfyllt med krav på lysande insatser att det påminner om en önskelista till Tomten, författad av världens tjurigaste unge.
Det är här problemet ligger, menar Riksrevisionen: Regeringen pekar ut vissa grupper, ignorerar andra, och har dessutom så många krav att det inte finns mycket utrymme för Arbetsförmedlingen att prioritera vettigt.
Arbetslösas möjligheter att få adekvat hjälp borde inte hänga på regeringens nyckfulla prioriteringar av olika grupper. Och både Rosenbad och Arbetsförmedlingen behöver tydligen ge sig själva en kurs i ålderism.
De som blir arbetslösa i slutkapitlet av sin karriär har ofta mycket kvar att ge. Det måste riksdag och regering rimligen hålla med om. De höjde ju nyss pensionsåldern.