Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Peppiga broscher skyddar inte vårdpersonal mot våld

Vårdpersonalen på Södertälje sjukhus har fått hjärtformade broscher i kampen mot det hot och våld de utsätts på jobbet.
Prinsessan Sofia gästade akutmottagningen när Nya Södertälje sjukhus invigdes i mars 2017.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Personalen på Södertälje sjukhus har fått en gullig brosch att sätta på uniformen. Den är hjärtformad och bär texten TILLSAMMANS MOT HOT OCH VÅLD.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Vadan denna manifestation, undrar ni. Är Södertäljes sjuksköterskor kända för att ge sina patienter på käften med jämna mellanrum? Är undersköterskerelaterat bäckenvåld vanligt på sjukhuset? Nej, problemet är ju ett helt annat. Det är personalen som utsätts för kränkningar, hot och våld från patienter och anhöriga. Problemen är gamla, stora och växande. Attacker görs både på akuten och på vårdavdelningar.

Men varför i hela friden ska personalen sätta på sig handhjärtan som deklarerar att de inte är vänner av hot och våld? 

Säkerhetschef Melina Mellin förklarar för P4 Stockholm: "Budskapet är ju att vi vill sätta stopp för hot och våld på vårat sjukhus och att vi tillsammans då står enade."

Men hur tänker du att en brosch ska hjälpa?, frågar P4-reportern med underskruvat lugn.  

Svaret blir ett vagt mumlande om att "öppna för dialog". Broschen ska visa "att vi tillsammans med personalen ställer oss bakom det här att vi vill inte bli utsatta för hot och våld."

"Snälla ni, slå mig inte!"

Man blir alldeles matt. Budskapet är i sig helt bisarrt - ingen föreställer sig att sjukhuspersonal vill bli utsatt för hot och våld. Och det ter sig förödmjukande. Broscherna säger så gott som: "Snälla ni, slå mig inte." 

Nej, det är värre än så. Åtgärden påminner om den så kallade normaliseringsprocess som kan drabba misshandlade kvinnor. Offren blir med tiden avtrubbade och tar dessutom på sig skulden för våldet: "Det är mitt fel, jag provocerar nog, om jag bara hade en bättre attityd..."

En misshandlad kvinna som satte på sig en brosch med texten TILLSAMMANS MOT HOT OCH VÅLD hemma i köket, skulle rimligen anses befinna sig i tillvänjningens sista fas. 

Och Södertälje sjukhus har bevars haft allvarliga problem länge. Åtgärder har vidtagits, men delvis i uppförsbacke. 

År 2016 hade sjukhuset 30 övervakningskameror. Då ansökte man om att få sätta upp 59 nya kameror eftersom ett nytt sjukhus byggdes och akuten bytte lokaler. Men Länsstyrelsen tyckte inte att det var styrkt att ”övervakningsbehovet överstiger integritetsintresset”. Bara sju kameror beviljades.

Tendensen att underreagera på hot och våld är ett riksomspännande fenomen.

Från peppiga pins till skottsäkert glas

Men nu blåser förändringens vindar. Kameralagen liberaliseras och blåljusutredningen har satt fokus på våld mot personal. Nya lagförslag ska komma i september. Och på den vägen lär det fortsätta.  

I dag skriver Sydsvenskan att var tredje läkare har råkat ut för våld under det senaste året, enligt en ny undersökning. Socialminister Annika Strandhäll (S) underreagerar inte på den nyheten utan slår fast att "alla berörda delar av vården måste anpassa sig till ett läge där man kan hantera ökningen av hot och våld." 

Strandhäll talar om behovet av förstärkt glas, larmknappar och slussar på sjukhusen och säger att regeringens besked till vårdens personal är tydligt: "Ni har rätt att känna trygghet och säkerhet på jobbet."

Det är lite Löfven-idyllisering över det löftet. Men vårdens personal kan definitivt kräva att arbetsgivaren gör allt i sin makt för att skydda sin personal - och att lagstiftarna gör adekvata åtgärder möjliga. 

Södertäljes broscher visar att det finns oerhört mycket att göra. De kan också ses som en varning: Låt inte våld och hot normaliseras. 

 

Läs också: 

Låt sjukvården slippa gagget om värdegrund