Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Pandemin kan sätta krokben för integrationen

Migrationsminister Morgan Johansson (S) intervjuas efter presentationen av migrationsöverenskommelsen mellan S och MP.Foto: AMIR NABIZADEH/TT / TT NYHETSBYRÅN
Antikroppstest på interkulturella läkarmottagningen i Tensta centrum.Foto: ALI LORESTANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Alla lovar bättre integration - men den kan komma att försämras på många sätt under coronavirusets brutala regim. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Efter den rödgröna uppgörelsen om migrationen i onsdags, gjorde Rikard Larsson, ledamot i migrationskommittén, ett uttalande på Socialdemokraternas Facebooksida. Han lovade att ”vi ska ha ett hållbart mottagande som gör det möjligt för den som kommer till Sverige att integreras i samhället, lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden.”

Så brukar det låta från de flesta partier. Storyn är att migrationen visserligen har frestat på. Men lita på oss, nu är vi på väg mot något bättre, något långsiktigt hållbart och en integration som verkligen funkar. 

Alltid på väg. Aldrig i mål. 

Vad politiker borde tala om nu är risken för att integrationsproblemen förvärras. Av pandemin, närmare bestämt. Hela samhället ”håller avstånd” och det påverkar invandrade på flera sätt.

Bland de SFI-elever som pluggat på har fler än vanligt fått underkänt.

SFI kör sedan i våras med distansundervisning, till exempel. Det har lett till avhopp från utbildningen, föga förvånande. Många SFI-elever saknar tillgång till dator. En del kommuner har möjlighet att låna ut - men det hjälper inte dem som saknar internetuppkoppling, konstaterar Skolverket i en rapport.

Bland de SFI-elever som pluggat på har fler än vanligt fått underkänt. ”Det som är tydligast är deras tal”, säger SFI-läraren Caterina Tirone till Ekot. Många av våra elever pratar inte svenska hemma. De pratar hemspråket och de är ofta hemma med sina barn så deras muntliga produktion har blivit lidande”.

En annan viktig pusselbit i kampen mot segregation är socialtjänsten. Den har nästan unisont utropats till den stora förebyggaren av allt från gängrekryteringar och grov brottslighet till hedersförtryck och föräldrar som inte klarar att ta sitt ansvar i en svensk kontext. 

Men även socialtjänsten är coronadrabbad. Många jobbar hemifrån, man har färre fysiska möten och sköter mer av jobbet via mejl och telefon. Det gäller även kontakten med klienter. 

”Det går oftast bra, men kan vara lite besvärligt om tolk används”, säger en handläggare i Sollentuna till tidningen Vision.

Socialtjänstbloggen - hos Sveriges kommuner och regioner, SKR - understryks det hur viktiga hembesök är för att upptäcka barn som far illa, få kontakt med våldsutsatta och förmå de skeptiska att öppna sig.

Allt som gör skolan mindre stabil som följd av corona kommer att öka segregationen.

Hembesök görs förstås fortfarande och SKR har tagit fram stödmaterial under pandemin. Men för en verksamhet där det är centralt att man kan bygga relationer, skapa tillit och tolka diskreta larmsignaler är det förstås inte bra att personalen måste jobba med visir, bokstavligen eller bildligt.

Till dessa prövningar kan läggas att själva smittan traumatiserar och att dödssiffrorna har varit tragiskt höga i just utsatta områden. Och så arbetslösheten. Den var hög redan före pandemin, nu har den stigit ytterligare. Långtidsarbetslöshet hotar dem som står längst från arbetsmarknaden. 

Tack och lov hölls skolorna öppna, men frånvaron i våras var som störst i utsatta områden. Allt som gör skolan mindre stabil som följd av corona kommer att öka segregationen.

Hade pandemin varit snabbt övergående vore det en sak, men det är den ju inte. Delvis kanske vi är inne i det nya normala. Då behöver partierna tänka nytt.