Gustav Fridolin (MP) var ledigt klädd när han presenterade sin magiska läxhjälpssatsning i tisdags. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅNGustav Fridolin (MP) var ledigt klädd när han presenterade sin magiska läxhjälpssatsning i tisdags. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Gustav Fridolin (MP) var ledigt klädd när han presenterade sin magiska läxhjälpssatsning i tisdags. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ann-Charlotte Marteus

Nu ska Fridolin rädda skolan med trolleri igen

Publicerad

Fridolins magiska satsning på läxhjälp för föräldrar är i själva verket både fjuttig och uppåt väggarna.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Gustav Fridolin har, efter drygt 1 000 dagar som utbildningsminister, synbarligen inte rubbats i sin övertygelse att han kan förbättra skolan drastiskt och med lätt hand. 

I tisdags släppte han nyheten att 50 miljoner kronor ska satsas på läxhjälp - för föräldrar. "Ingen ska kunna säga 'jag är ingen matte-människa', ingen ska sakna kunskap eller känna sig osäker på att hjälpa till med läxor", lovade Fridolin på presskonferensen.

Det är ett förryckt löfte. Satsningen motsvarar i runda slängar 170 000 kronor per svensk kommun. Och såvida Fridolin inte har bemästrat Jesu bröd-och-fisk-trick räcker det inte långt; till en deltidstjänst för en enslig lärare, ungefär. 

Men utbildningsministerns ambitionsnivå är gudalik i alla avseenden. Föräldrar som knappt har suttit i en skolbänk ska alltså stöpas till självsäkra matematikpedagoger. Ensamstående fembarnsmödrar i fuktskadade tvåor i förorten är bara en studiecirkel ifrån att drilla sina barn i svensk historia, engelska och samhällskunskap.

Eller inkluderar inte Fridolin dessa grupper i sin vision? Jo, det gör han; "ingen ska sakna kunskap" betyder ju alldeles exakt att alla ska ha kunskap. 

Detta lanseras som en satsning för ökad jämlikhet. 

Ett elefantformat problem

Miljonerna ska pytsas ut till studieförbund. Hur det sedan ska fungera i steg två verkar inte helt klart. "Det kan röra sig om att anordna studiecirklar och workshops", säger Fridolin i Aftonbladet.

Risken ter sig betydande att de som främst flockas i workshopparna blir den nojande medelklassen: välutbildade föräldrar som har ångest över att inte räcka till. 

Studieförbunden kan förstås rikta sina cirklar till resurssvaga grupper. Men då kvarstår ett annat, elefantformat problem:

Hela utgångspunkten för Fridolins satsning är feltänkt. Hemläxors framgång ska inte hänga på föräldrars förmåga att hjälpa till! Särskilt inte i ett land där ljusår skiljer föräldrarnas utbildningsbakgrund åt.

Läxor som är vettigt utformade ger eleverna tillfälle att repetera, nöta in kunskaper som lärarna redan har förmedlat i skolan. 

Attityd är viktigare än Pythagoras

OECD:s skolorakel, Andreas Schleicher, har framhållit föräldrars vikt för en lyckad skolgång. Men det handlar inte om att kunna Pythagoras sats eller redogöra för Gustav Vasas äventyr. Det viktiga är att föräldrar förmedlar rätt attityder till barnen: skolan är viktig, lärare ska respekteras, ansträngning ger framgång, skolk är oacceptabelt. 

I en kommentar till den Sverigestudie som OECD gjorde efter Pisahaveriet 2013 skriver Schleicher att Sverige, för att öka jämlikheten, borde lägga "större fokus på att förbättra språket för invandrade elever och deras föräldrar".

SFI-utbildningen måste alltså vara tipptopp. Men det är den ju knappast. I fjol konstaterade DN att bara en dryg tredjedel av lärarna var behöriga. Inte så konstigt, när antalet SFI-elever nästan har tredubblats på tio år

I det läget kommer Gustav Fridolin dragandes med en liten strut läxhjälp för föräldrar. Varför, ack, varför? Kanske för att han vill synas så här i budgettider. Kanske för att regeringen vill ge intryck av att den kämpar konkret mot ojämlikheten. 

Vi kan bara spekulera. Medan verkligheten lunkar på.

 

Läs också:

Kan alla sluta låtsas att barn är vuxna light

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag