Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Nej, nätläkarna avlastar inte den riktiga vården

Satsa miljonerna på riktiga läkare och vårdcentraler i stället för på nätläkarbolagen. Foto: Bildbyrån

Stryp miljonregnet till nätläkarna - de är sjukvårdens gökungar.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Nätläkarbolagen brukar hävda att de gör en stor och viktig insats för folkhälsan eftersom de avlastar vårdcentraler och akutmottagningar. Sveriges hårt prövade landsting, med sin eviga brist på allmänläkare och stockningar på akuterna, har hoppats att det är sant. 

Men det tycks vara precis tvärtom. De som ringer pillertrillarna i mobilen besöker primärvården oftare än icke-användarna, enligt en studie av patientmönster i Region Skåne. Och de gör minst lika många turer till akuten, skriver forskarna i Läkartidningen

Samma mönster går igen i forskning från USA. 

Nätläkaranvändarna skulle förstås kunna vara sjukare än alla andra. Den svenska forskartrion har inte hittat något sådant samband men kan inte ”helt garantera” att det inte existerar.

Nätläkarna tuggar hål i vårdbudgetar

De ivrigaste nätdoktoranvändarna, både i Sverige och internationellt, är unga och tämligen friska storstadsbor med hög social och ekonomisk status. I Sverige är de oftast av kvinnligt kön. 

Är den här gruppen sjukare än andra svenskar? Om inte det kan föras i bevis, måste sjukvården allvarligt börja tänka över sina betalningsmodeller - och sin etik.

Nätläkarna tuggar stora hål i landstingens budgetar och kostnaderna har fått skena. 2018 kostade besöken över en kvarts miljard kronor - en ökning med 80 procent jämfört med 2017. I Region Stockholm, där mobilerna går särskilt varma, gick notan på mer än 100 miljoner kronor. 

Det motsvarar mellan 80 och 120 läkartjänster i Stockholms riktiga sjukvård. 

I juni sänkte visserligen SKL ersättningen till Doktor Kry och de andra bolagen, men bara från 650 kronor per besök till 500 kronor. Det var en oförklarligt fjuttig sänkning. 

Marie Morell (M), ordförande för SKL:s sjukvårdsdelegation, förklarade silkesvantarna med att digitala vårdtjänster ”rätt använda, gör vården bättre, mer tillgänglig, effektiv och jämlik”.

Sänk ersättningen till nätläkarna

Det var struntprat redan då - i synnerhet påståendet om jämlikhet. Och nu visar det sig alltså, svart på vitt, att nätläkarkunder använder mer traditionell vård än andra. Då finns det förstås inga skäl i världen att hälla guldpengar i mobilläkarnas plånböcker.

Fler studier, exempelvis i Region Stockholm, borde göras. Men SKL bör definitivt sänka ersättningen till Min doktor & Co - denna gång ordentligt. Och nätläkarna ska självfallet inte ersättas per besök; det är sådana incitament som gör det rationellt att rikta skamlösa reklamkampanjer mot de småförkylda. De kan mobilbehandlas i flygande fläng. Katjing!

Digitala vårdtjänster har visst en plats inom modern sjukvård, men de måste integreras i den vanliga vården och användas på ett sätt som gynnar sjukvården och folkhälsan som helhet. Politikerkåren måste ta sitt ansvar.

Riksdagspartierna älskar att tävla i grenen ”bättre tillgänglighet i vården”. De verkar ibland vara blott ett snäpp ifrån att erbjuda varenda väljare en egen doktor på sängkanten. Men det finns andra värden som inte får kompromissas bort: sjukvården ska vara behovsstyrd, jämlik och effektiv. 

Nätläkarna främjar ingenting av detta. De är sjukvårdens gökungar.