Ann-Charlotte Marteus

Något är fel när lärare är rädda för 6-åringar

Lärarförbundet har kommit med en ny larmrapport, ”Håll käften kärring”.
Foto: Colourbox / WEEDEZIGN

Sex av tio lärare upplever att de har utsatts för ”en hotfull situation” av förskolebarn. Är det samma svenska skola som ska förebygga bort gängkriminaliteten?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Vi bör tydligen vänja oss vid ständiga rapporter om skjutningar, döda kroppar som hittas i gryningen och lekande barn som med jämna mellanrum får sin lilla värld, och i värsta fall kropp, torpederad.

Det kommer nämligen att ta ett decennium eller mer innan dagens gängligister har gjort sitt, enligt kriminologer i Dagens Nyheter.

Men sen, då? Blir Sverige sitt gamla fredliga jag igen?

Jomenvisst, lovar politikerna. Justitieminister Morgan Johansson (S) har förklarat att ”det vi gör för barn i dag, när det gäller skola och barn- och fritidsverksamhet”, det kommer att ge effekt om 10-15 år.

Johansson har förstås rätt i att man måste börja tidigt. Enligt den forskning som finns, från USA och Kanada, behöver insatser sättas in redan i förskoleåldern. Rikspolischef Anders Thornberg har också vid upprepade tillfällen inpräntat att det normbrytande beteendet måste stävjas mycket tidigt.

Men har svensk förskola informerats om sin nyckelroll i det arbetet?

I tisdags kom en ny larmrapport – ”Håll käften kärring” – från lärarfackligt håll. Enligt Lärarförbundet har varannan lärare utsatts för fysiskt våld av elever. Och sju av tio har varit med om att elever betett sig aggressivt eller allmänt hotfullt.

Förövarna är alltså inte sju år fyllda.

Det låter fruktansvärt, och den här ledarsidan har skrivit otaliga texter om de oacceptabla disciplinproblemen i svensk skola, liksom om lärarnas svåra situation. 

Men den här rapporten handlar inte om kaos på högstadiet och gymnasiet utan om yngre barn, bland annat de som går i förskoleklass.

64 procent av förskollärarna säger att de har blivit utsatta för ”en hotfull situation” av någon elev under de senaste två åren, enligt rapporten. 51 procent har blivit utsatta för ”hot om våld” och 74 procent för ”verbalt våld”.

Förövarna är alltså inte sju år fyllda. Och de vuxna, som har gått på högskola i tre och ett halvt år för att bli förskollärare, framstår som offer.

Det är lite svårt att se hur en organisation med den dynamiken ska kunna axla det förebyggande arbete om politikerna redan lovar.

De återfinns i alla samhällsgrupper, det här är alltså inget unikt utanförskapsproblem.

Lärarförbundet ordförande, Johanna Jaara Åstrand, kräver drastiska åtgärder, bland annat att staten ska öppna plånboken och ”tillskjuta de medel som krävs för att skapa trygghet och studiero – både för lärare och för elever.”

Men nej – mer stat och pengar kan inte vara lösningen här. 

Däremot kan man fråga sig om förskollärarutbildningen förbereder studenterna för verkligheten. Lär de sig att sätta sig i respekt? Har lärarna de befogenheter som krävs för att uppnå ”trygghet och studiero”? Vågar de använda dem? Om inte, varför då?

Det finns stora problem i dagens vanvårdade skolvärld, till exempel föräldrar som beter sig rent svinaktigt mot skolpersonalen. Här får skolor inte tveka att polisanmäla. Dessutom bör Skolinspektionens barn- och elevombud, Beo, läggas ner i går. Föräldrars – och äldre elevers – hot om att anmäla lärare ”till Skolinspektionen” har blivit ett fruktansvärt potent vapen.

Våra kortväxta förövare återfinns i alla samhällsgrupper. Det här är alltså inget unikt utanförskapsproblem. 

Men om ansvariga politiker menar allvar med att skolsystemet ska lära barn i utsatta områden sådant som disciplin och impulskontroll, för att rusta dem mot kriminalitetens lockelser, måste Morgan Johansson & Co leverera en konkret plan för hur skolan ska omformas till ett sådant verktyg.  

Helst inom ett decennium...