Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Morgan Johanssons twitter är bra för demokratin

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tror att han provocerar motståndare på Twitter för att han representerar arbetarrörelsen. Men varför gå över ån efter förklaringar?
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Foto: NIKOLAS KOKOVLIS/NURPHOTO/SHUTTE / NIKOLAS KOKOVLIS/NURPHOTO/SHUTTE SHUTTERSTOCK
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Landets justitie- och migrationsminister är en ivrig twittrare. Många retar sig på honom, men hans övningar är ett nyckelhål in i maktens maskineri. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

De flesta inser att partiledare inte är helt uppriktiga i partiledardebatter. De plockar fram de fakta som passar deras agenda och förtiger annat. Förvrider verkligheten så att deras egen politik ska framstå som lysande alltmedan motståndarna utmålas som hopplöst förvirrade och/eller onda.

En partiledardebatt är kort sagt inte ett sanningssökande gruppterapimöte utan verbal wrestling, ett spel. Det vet åskådarna när de bänkar sig.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson kör stenhård verbal wrestling. Men hans forum är Twitter. Vecka efter vecka, år ut och år in, glider hans propaganda i kortform fram i twitterflödet bland människor som skämtar, byter matrecept och avslöjar privata sorgebud. 

Han har alltid kampanjkepsen på. Antingen skönmålar han regeringens göranden eller så sluggar han mot motståndare. 

Morgan Johansson har i själva verket skruvat verkligheten så pass att han prickades av Konstitutionsutskottet, KU, i november 2020. Skälet var hans påstående att regeringens lättade regler för familjeåterförening inte hade lett till fler ansökningar. ”Alarmisterna hade alltså fel.”

Problemet var att den statistik som ministern redovisade knappeligen fångade upp regeländringen, vilket journalisten Ludde Hellberg visade i en granskning i Kvartal

Det kan omöjligen ha varit nyheter för migrationsministern.

Varför gjorde justitie- och migrationsministern detta? Troligen för att det passade hans syfte: att utmåla regeringens migrationspolitik som väldigt human (i motsats till SD) och samtidigt väldigt stram (så att ingen har skäl att rösta på SD). 

Johansson prickades som sagt av KU, men det brydde han sig inte om. Förra veckan var han ute och drog nya slutsatser

”M och SD påstod att den nya migrationslagstiftningen skulle leda till kraftigt ökat antal asylsökande, men det finns inget som tyder på det. Prognosen pekar på fortsatt lågt mottagande under överskådlig tid”, twittrade han den 30 juli.

Den nya migrationslagen trädde i kraft den 20 juli 2021. Ministern drog alltså slutsatser om vilka effekter lagen hade fått efter tio (10) dagar. Under en pandemi. Med stängda gränser. 

Tre dagar efter denna tweet siade Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör, om ökade migrationsströmmar från Afghanistan. Det kan omöjligen ha varit nyheter för migrationsministern.

Medborgarna får direkt insyn i vad som rör sig i huvudet på en mycket central minister.

Morgan Johansson, som väcker explosiva känslor på Twitter, hävdar att han blir attackerad av en ”överklass” som triggas av att han tillhör arbetarrörelsen. Men varför gå över ån efter förklaringar? 

Det som i grunden provocerar mig, och säkert många andra, är vilseledandet. 

Statsrådet Johansson behandlar inte twitterläsarna som jämlika medborgare med rätt att få korrekt information om verkliga förhållanden. De behandlas som valboskap, som serveras staplar och siffror som ger intryck av fackkunskap men som ibland skapar en missvisande bild, med KU:s ord apropå ett annat fall (sid 303).

När ministern sedan kritiseras, rycker han på axlarna. Som engagerad medborgare bör man gnissla tänderna.

Men även om Morgan Johanssons twittrande leder till att en och annan måste skaffa bettskena är det i grunden nyttig läsning. Medborgarna får direkt insyn i vad som rör sig i huvudet på en mycket central minister.

Det är viktigt för att förstå vad som händer, och inte händer, i politiken.