Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Med fler robotar kan vården bli mänskligare

Ri-Man var den första roboten som kunde lyfta och bära människor. Den utvecklades som ett hjälpmedel för äldre personer i Japan. Här på en bild från 2006. Foto: CB2/ZOB / ALL OVER PRESS WENN
Roboten Twendy-One bär en frukostbricka under en demonstration i Tokyo 2007. Foto: KOJI SASAHARA / AP
Roboten Pepper visas upp på en mässa om äldrevård i Hannover 2018. Foto: JULIAN STRATENSCHULTE / DPA/PICTURE-ALLIANCE/IBL DPA

Robotkatter har redan letat sig in på svenska vårdavdelningar. Nu väntar vi bara på syster Robot.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När bombletaren Boomer gick förlorad på slagfältet i Irak 2013 fick han en fin begravning med salut av sina amerikanska vapenbröder. För sitt hjältemod och de liv han räddat tilldelades han Purpurhjärtat och Bronsstjärnan.

Boomer var inte en soldat. Han var en maskin - en robot.

Fallet är inte unikt. Amerikansk forskning har visat att många soldater ger sina maskiner namn, kön och personliga drag. Soldater har till och med riskerat sina liv för att rädda en metallkompis. Eller tagit hen med sig på en stillsam fisketur.

Robotkatter i vården

I Sverige har robotkatter börjat användas i äldreomsorgen. Demensboendet Blomstergården i Krokom har köpt 13 missar, berättade SVT i förra veckan. Dessa djur är betydligt mer avancerade än Boomer: de ser ut som katter och kan jama, kurra och slicka på tassen. De reagerar på vad människor gör - de ger alltså intryck av att interagera medvetet.

Patienterna smeker och leker med katterna, de blir lugna; kanske kan man rentav dra ner på de äldres mediciner.

Det låter väl fantastiskt. Men västerlandets förhållande till robotar är spänt. Det fanns de som tyckte illa om Boomers begravning eftersom en försvunnen manick därmed tycktes jämställas med en stupad soldat. Och när det talas om att ersätta vårdpersonal med robotar i Sverige blir många illa till mods. 

Det är inte en självklar attityd. Japaner har en mer avspänd syn på robotar än västerlänningar; det kan ha att göra med religiösa föreställningar. Inom shintoismen betraktas alla ting som besjälade, en sten såväl som en människa eller en robot. Människan har ingen upphöjd särställning.

I väst, däremot, säger oss de religiösa underströmmarna att människan är Guds avbild, absolut inte att förväxla med flora, fauna eller plåt. Vi är skapelsens krona, oersättliga. 

Vi har mycket att vinna på att tänka om. Robotarna blir alltmer avancerade och användbara; i Japan - förstås - utvecklar man vadderade vårdrobotar som kan lyfta människokroppar. Det är briljant. 

Vuxna människor är helt enkelt inte fysiskt lämpade att lyfta varandra från golv till säng eller från rullstol till toalett, som man gör i vård och omsorg. 

Oavsett hur mycket jämställdhetstänk som integreras i kommuner och landsting, oavsett hur många studier som görs, bör vi kallt räkna med att mången vårdpersonal får bestående men av sitt tunga jobb. 

Robotar kan minska vårdskadorna

En robot skulle kunna hjälpa enormt - inte minst om den är programmerad att varna unga undersköterskor när de är på väg att göra ett skadligt lyft för att de är stressade och det just då känns som mest effektivt att bara hugga i. 

En robotsyster skulle vara en vinst även för patienter. Om maskinen är välkonstruerad och stark blir lyftet mindre ryckigt och smärtsamt. Som bonus pratar den inte för mycket när du är trött, luktar inte rå lök efter lunch och har inte en trasig nagel som råkar riva dig på armen. Den förlorar aldrig tålamodet. Den inkräktar inte på din integritet.

Den 20 februari år meddelade Södra Älvsborgs Sjukhus högtidligt att man som första sjukhus i Sverige ska börja använda en robot - för ”enkla och repetitiva administrativa arbetsuppgifter” så att vårdpersonalen kan ägna sig mer åt patientvård. 

Det är utmärkt, men låt det inte stanna där. Ta in robotarna i vårdarbetet. Det är högst humant. 

 

 

Gäst i veckans Ledarsnack är Rysslandsforskaren Martin Kragh som själv blivit målet för en rysk påverkansoperation.LEDARSNACK_MARTIN_KRAGH_190227

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!