Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Måste man vara självplågare för att funka som lärare?

Akademiker, som matematiker och historiker, kan komplettera med en pedagogisk utbildning för att bli lärare. Men hur länge stannar de om de måste vara självplågare? (Svärdslukaren heter Tommy Breem.)

Det hårresande flummet måste ut ur skolans värld om fler akademiker ska vilja sadla om och bli lärare. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

En man som heter Micke Gunnarsson funderar på sin Facebooksida: Vilka frågor skulle han ställa till en lärare som sökte jobb hos honom, om han drev sin egen skola? 

Han vill ställa frågor som kan "hjälpa personen att bli nyfiken på sig själv och sitt varför".

En fråga som kan hjälpa lärare att hitta sitt varför är den här, tror Gunnarsson: "Ser jag vissa barns och ungas sätt att utmana mig med ex svordomar, tjat och provokationer som ett spännande möte eller blir jag oftast själv provocerad?"

En annan fråga lyder: "Känner jag mig trygg i skillnaden mellan ledare och chef, dvs leda genom relation vs genom position?"

Okej, här har vi uppenbarligen att göra med en fullfjädrad proggtomte, förmodligen miljöpartist, så varför bry sig om hans idéer? 

Därför att Micke Gunnarsson är föreläsare och bjuds in i skolans värld. Med flit.

I november jublade Kramfors kommun på sin hemsida: "Micke Gunnarsson, flitigt anlitad föreläsare, kommer till Ådalsskolan!" För att locka folk till eventet citerade kommunen en elev som redan hade avnjutit Gunnarsson: ”Skitgrym föreläsning! Sjukt att du lyckades få vår svensklärare att tillåta mobiler & datorer på lektionerna!;);) Skitbra föreläsning!"

Gunnarsson är också känd för sin dröm om ett uppror där Sveriges föräldrar förbjuder lärare att ge barnen läxor.

Jakten på den försvunna lärartätheten

Samtidigt, på samma planet, försöker regeringen att mota den skräckinjagande lärarbristen på olika sätt. Exempelvis ska alla akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), för att bli lärare, få höjt studiebidrag med 4 000 kronor i månaden, skriver Skolvärlden

Det är en lysande idé att skapa lärare den vägen. Men matematiker, fysiker och historiker, är de inte inriktade på att ...utbilda eleverna? Är de verkligen sugna på att hitta sitt varför? Är de redo att se bråk och hot som spännande möten?

Är de redo att bli självrannsakande dörrmattor?

Micke Gunnarsson, med sitt varför-letande och sin stökromantik, är ju inte en anomali. Han bjuds in i skolvärlden för att han går i takt med delar av den. (Det finns naturligtvis lärare och skolor som är mindre imponerade, milt uttryckt.)

Det är lärarnas fel

Stökromantiken är rentav inbyggd i skolsystemet. Lärare som reagerar adekvat på stök, hot och våld riskerar att hamna i domstol. Elever, å andra sidan, kan få skadestånd för att de kränkts även om de själva har betett sig illa. 

Det självutplånande draget i lärarrollen stöter man på nu och då när man följer skolfrågan. Nyligen intervjuades exempelvis NPF-läraren och föreläsaren Joanna Lundin i Skolvärlden. 

Lärare kan uträtta under om de bara tittar på sig själva, sina metoder och sitt bemötande, om man får tro henne: "Vi måste fundera på hur vi pratar om våra elever. Säger vi att de är omotiverade och lata eller menar vi att vi har elever som behöver stöd för att vilja?" 

Och: "Jobbar man mycket med konsekvenser och straff, med kvarsittningar och låsta dörrar, hamnar man ofta i att det är eleven det är fel på." 

Men elever är alltså ofelbara. Till skillnad från vuxna, i synnerhet lärare: snart sagt alla problem i skolan beror tydligen på deras bristfälliga bemötande. 

Om lärarsugna matematiker och historiker ställs inför en omöjlig uppgift med omöjliga yrkesrollskrav finns ju risken att de snabbt flyr tillbaka varifrån de kom. 

 

Läs också:

Kränkthetskulturen hotar hela skolan

 

Fotnot:

I tv-spelaren ovan syns senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång talar Zeliha Dagli och Linda Nordlund om kvinnors villkor i utanförskapsområden.