Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ann-Charlotte Marteus

Man måste kunna skriva svenska på högskolan

Uppsala Universitet - pampigt, som kunskapspalats ska vara. De är civilisationens fundament, de får inte falla.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Anna Book sjöng ABC i melodifestivalen 1986. En mycket lärd sång, med dagens mått mätt.
Foto: CLAS-GÖRAN CARLSSON

Det larmas då och då från universiteten om studenter som inte kan skriva begriplig svenska. Men frågan är om gemene man kan föreställa sig hur illa det är. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I tidningen Universitetsläraren skriver Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola, om den ”dramatiska” ökningen på senare år av studenter som inte kan skriva förståelig vardagssvenska. 

Ett av de exempel hon ger är från en hemtenta som skulle avhandla klyftan mellan ideal och verklighet i Sovjetunionen. Essän inleds så här: ”Sovjetunion var en bra ide på grund av en del av andra Eu ländernas bönderna började kräva för sina rösträtt och sina mat produceras till staten.” 

Apropå Sovjets utrikespolitik uppges att ”Sovjetunion invasion av Afghanistan avslutade Jimmy osannolik omvandlande till kalla kriget. Skrivit Robert J. MCMahon THE COLD WAR.  Den starkaste opinion för socialism i Ryssland, tyckte ryssarna att det dåligt av Sovjetunion.”

Studenten hade erbjudits träning i akademisk svenska under hela terminen. Om hen tackade ja eller avstod, nämns inte, men kursen var inte obligatorisk och det är tydligen få som tar chansen. ”Det var vanligt att bara tre till fem studenter av 40 dök upp”, skriver Garberding. 

Skolsystemet är dysfunktionellt

Så - vad är det för oseriösa och grymma skolor och gymnasier som släpper igenom elever med glädjebetyg - humbugbetyg - och låter dem kraschlanda när de tar sina första steg i vuxenvärlden? 

The usual suspects är oseriösa, vinstjagande friskolor som vill ha gott rykte bland niorna. Men även kommunala skolor kan säkert ge snällbetyg.

Vad gör man åt det? Petra Garberding och hennes kolleger ser tydliga nivåskillnader mellan elever, beroende på vilket gymnasium de har gått. Det borde, tänker man, finnas en funktion, ett nummer eller en sajt, som högskollärare kan larma till när gymnasieskolor sticker ut. Och sedan borde en kontrollmyndighet - Skolinspektionen - ta itu med saken och ställa skolledningen i fråga mot väggen. Med visst eftertryck.

Dessvärre är det svenska utbildningssystemet alldeles för dysfunktionellt för att klara en sådan sak. Skolinspektionen vet, liksom alla andra, att skolor ger glädjebetyg - det leder ju ingen vart. Usla skolor får fortsätta. 

Barn kan således surfa igenom skolsystemet, från grundskola till gymnasium och sedan in på högskolan. Garberding berättar om förtvivlade studenter som gråter när de blir underkända. De är chockade - de vet inte själva hur lite de kan. De har blivit bedragna av vuxenvärlden.

Sveriges framtid hänger på kunskap

Till syvende och sist är det upp till våra politiker att låsa in Centern och Liberalerna i lämplig garderob så att en renovering av skolmarknad, läroplaner och betygssystem kan genomföras.

Kvaliteten på Sveriges högre lärosäten måste absolut värnas - universitet och högskolor måste ges incitament att värna kvalitet före kvantitet. Studenter som inte håller måttet ska inte vara där, för nivån kommer annars att sjunka.

Petra Garberding har ett annat textexempel - från en student på lärarutbildningen: ”Eidevald lägger även märke till om uppfattningen om kön och genus om hur separationen sker sig inom delvis forskningsprojekt och med jämställdhet, det vill säga ta bort de ojämställdheten som förekommer i samhället synen på kvinnan/män.”

Sveriges välstånd hänger på att okunnighetens onda cirkel bryts.