Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Lysande att prinsessan Sofia har blivit sjuksyster

Mer tid hemma och fler online: ”Nej till näthat”.
Syster Sofia. Prinsessan Sofia har gått en snabbutbildning på Sophiahemmet och ska göra en insats i den hårt trängda sjukvården.Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES/ROBERT EKLUND ROBERT EKLUND
Sofia under Sophiahemmets examenshögtid i Stadshuset, där hon delade ut broscher till nyutexaminerade sophiasystrar.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Prinsessan Sofia.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
George V och Elizabeth i krigets London, september 1940.Foto: AP
Louise Mountbatten, drottning av Sverige.
Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES/ROBERT EKLUND ROBERT EKLUND
1 / 8

Prinsessan Sofias aviserade inhopp i sjukvården under coronaepidemin ska inte ses som en ploj.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Mitt i coronakrisens skrämmande, deppiga och samtidigt lite långtråkiga mellanakt, damp en udda nyhet ner: Prinsessan Sofia ska börja jobba i den hårt prövade vården. Hon ska rycka in på Sophiahemmet i Stockholm, efter en snabbutbildning i sjukvård.

Vad är det som händer? En jönsig PR-kupp, ett patetiskt försök av Hovet att vara relevant eller en ren egotripp för prinsessan? Eller, ännu värre, det kanske är ett hån? Ett hån mot vanliga dödliga som sliter i vården och sedan tvingas ta sig hem i en viruskladdig kollektivtrafik i stället för att svepas i väg till Villa Solbacken i en Daimler.

Nej, vad Sofia gör är klockrent. Det är exakt så här kungligheter ska agera under en nationell kris: kliva fram, leda genom exempel och hålla moralen uppe - gärna genom att bryta formen. 

Den kanske mest omtalade insatsen i genren gjordes av Englands kung Georg VI och drottning Elizabeth, när de dök upp bland söndersmulade hus och granatchockade Londonbor under blitzen 1940.

Elizabeth såg helt apart ut, förstås, med sitt fyrradiga pärlhalsband och karakteristiskt livade hatt. Men hon såg också ut som vanligt och förkroppsligade på så sätt brittisk normalitet och civilisation - i högdragen kontrast till Hitlers barbari. 

Från drottning Louise till prinsessan Sofia

Sveriges nuvarande kung fyllde ett folkligt behov efter tsunamikatastrofen 2004, när han höll ett oväntat personligt tal om sorg och saknad. Och nu ska prinsessan Sofia bli sjuksyster på Sophiahemmet.

Det borde kanske inte förvåna, egentligen. Att kvinnliga kungligheter gör insatser i sjukvården, inte minst i tider av nationell kris, är tradition. 

Vår vän kung George i London hade exempelvis en syster, Mary, som tjänstgjorde som rödakorssyster under första världskriget. Det gjorde även prinsessan Louise av Battenberg som blev svensk drottning vid kung Gustaf VI Adolfs sida. 

Drottning Louise fortsatte sitt sjukvårdsengagemang i Sverige, bland annat som hedersordförande för Sophiahemmet. Det var ingen slump. Sjukhuset och dess sjuksköterskeutbildning grundades av drottning Sofia på 1880-talet. Hon hade inspirerats av Florence Nightingales nymodiga idé att en kår med välutbildade kvinnor skulle ta plats i sjukvården, jämte läkarna. (Svenska läkare var så lagom roade, när det begav sig.) 

Sofia och Sophiahemmet

Sedan 2016 är prinsessan Sofia hedersordförande för Sophiahemmet. Den sjukvårdskurs hon gick förra veckan kan te sig skrattretande kort: tre dagar. Men det handlar om den snabbkurs som Sophiahemmet drog i gång när SAS tvingades att storvarsla på grund av pandemin. 

Kursen var en briljant idé - och Sofias val att delta är föredömligt. 

Om hon kan inspirera varslade och arbetslösa att gå kursen, eller att anmäla sig till Socialstyrelsens nya snabbutbildning för personal i äldreomsorgen, har hon gjort en insats. 

Samma sak om hon kan bidra till att sköterskor i förskingringen, som grunnat på att återvända till vården under coronakrisen, gör slag i saken. 

Sköterskebristen i Sverige är så stor att den kostade liv redan före covid-19. Under pandemin har ansökningarna till sjuksköterskeutbildningarna glädjande nog ökat. Men det kan vara en tillfällig ”coronaeffekt” som klingar av när sjukdomen lämnar förstasidorna.

Politiker och andra ansvariga måste hitta åtgärder som höjer sköterskeyrkets status uthålligt. Det är inte kungahusets jobb.