Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Låt barnen slippa att få underkänt

Modellen med underkänt betyg är stigmatiserande, grym och tidsödande.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Ministrarna i regeringen Löfven har ganska bra gymnasiebetyg. Särskilt Magdalena Andersson och Mehmet Kaplan. Peter Hultqvist är en annan historia.

Aftonbladets genomgång visar också att tre olika betygsystem trängs i det löfvenska kabinettet: A, a, ab-modellen, 1,2,3 och G, VG, MVG. Om några år tillkommer A, B, C-generationen.

Denna betygsröra utgör ett rungande underbetyg för svensk skolpolitik. Vilket djefla hattande! Ingen fattar någon annan generations betyg. Och konsten att vara flexibel - att vidareutbilda sig mitt i livet, som alla politiker predikar om - blir ett saligt meck för medborgarna, eftersom gamla betyg och kurssystem inte synkar med de intagningskriterier som gäller den här veckan.

Men även om betygsröran försvårar jämförelser över tid, är förstås Stefan Löfvens femma i engelska mer imponerande än Gustav Fridolins och Aida Hadzialics MVG i samma ämne. Det var ju ganska svårt att få högsta betyg i det relativa systemet. MVG är en annan historia.

 

I förra veckans budgetproposition finns ett uppdrag till Skolverket att se över den senaste betygsskalan, A, B, C, och dess kunskapskrav. För kraven måste ju vara tydliga så att alla förstår dem och litar på att de sätts rättvist över landet. Och så måste betygsinflationen bekämpas.

Det är inte förvånande att regeringen gör detta. Målrelaterade betyg är som gjorda för inflation - tillgången på högsta betyg är ju obegränsad. Men ständiga försök att förtydliga kunskapskraven riskerar att göra dem så detaljerade att lärarna blir avprickningsmaskiner i stället för självständiga pedagoger. En annan risk är att det blir alltmer tidsödande för lärarna att sätta betygen.

Det säger en hel del om systemets inneboende svagheter att regeringens uppdrag kommer blott två år efter att förra utbildningsministern Jan Björklund deklarerade: "Ingen tidigare läroplan är så konkret i sina betygskrav som den nya läroplanen... Redan detta gör att betygen blir mer rättvisa och likvärdiga än någonsin tidigare."

Det enda vettiga vore att återinföra de relativa betygen - och för säkerhets skull fjättra dem i grundlagen. Det lär tyvärr inte ske.

 

Men det finns akuta saker att åtgärda i dagens betygsystem. Framför allt borde betyget underkänt tas bort, som Magnus Henrekson och Johan Wennström föreslog i DN den 17 oktober.

Bara hotet om att bli underkänd ger elever ångest; att få ett F är både drabbande och stigmatiserande. Och eftersom alla elever SKA klara godkänt betyg, enligt riksdagens gudomliga ritningar, måste det ju betraktas som någons rejäla fel när en elev misslyckas. Föräldrar kommer förstås lätt till slutsatsen att det är ansvarig lärare som inte duger.

Och så undrar vi varför läraryrket är så lindrigt attraktivt.

 

Lärarnas försök att hålla svaga elevers näsor över godkänt-gränsen kräver en massa extra tid, utan att eleverna blir påtagligt kunnigare. Det framstår som uruselt använda lärarresurser.

De icke-svaga eleverna måste ju få sitt. Enligt Pisa har svenska elevers resultat försämrats över hela linjen, från de svagaste till de bästa. Så kan det helt enkelt inte fortsätta om landets välstånd ska fortleva.

Försvarsminister Peter Hultqvist hade etta i filosofi och engelska. Men inte stoppade det honom. Och varför skulle det göra det?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!