Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Lärare som ”brinner” kan sluta som fimpar

Foto: FREDRIK PERSSON / TT NYHETSBYRÅN
Yrkeslivet är ett maratonlopp, inte en explosiv sprint.
Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL

Skolor letar febrilt efter lärare som brinner för sitt jobb. Men arbetslivet är inte en sprintdistans utan ett maratonlopp. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Många svenska skolor vill verkligen, verkligen ha lärare som är eld och lågor. Att ”brinna” för jobbet nämns som en viktig egenskap i mer än 90 procent av Arbetsförmedlingens platsannonser, avslöjade tidningen Skolvärlden nyligen.

Varför? Varför räcker det inte med att vara kompetent och erfaren? Eller att vara skicklig men sval. Eller, ännu hellre, skicklig och sval.

Enligt Marcus Larsson, lärare och skoldebattör, är brandönskemålet en signal till jobbsökare om att det inte räcker att sköta sitt jobb i god ordning, på arbetstid. ”Vad det egentligen betyder är att man ska vara beredd att göra nästan vad som helst”, säger han till Skolvärlden. 

Det låter som en rimlig tolkning. En brand är gränslös och ilar på tills bränslet tar slut. En nyanställd lärare som uttryckligen ”brinner” för sitt jobb kan knappast klaga om arbetsuppgifterna staplas på varandra och gränsen mellan jobb och privatliv suddas ut. 

Om hennes kvällar och helger interpunkteras av mejl, mess och telefonsamtal från föräldrar tar hon det med jämnmod. Om skolan måste dra ner kan man förvänta sig att hon jobbar lite hårdare. För ungarnas skull.

Störst risk att stupa löper de lärare som vid sidan av undervisningen engagerar sig socialt.

Men att brinna är inte ett stabilt tillstånd; den som brinner riskerar att bli utbränd. Grundskollärare är inte bland de mest sjukskrivna i välfärden, men ohälsan har ökat med 70 procent sedan 2010 – mer än snittet – och den vanligast diagnosen är psykiatrisk, skriver tidningen Läraren.

Störst risk att stupa löper de lärare som vid sidan av undervisningen engagerar sig socialt, inte bara i sina elever och deras problem utan även i föräldrar och lärarkolleger. Detta enligt Ola Nordhall, doktorand i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle, som har undersökt sambandet.  

Tyvärr kan man misstänka att dagens lärarideal bäddar för psykisk pyromani. Att vara en distanserad auktoritet är passé, läraren ska bygga förtroendefulla relationer till eleverna. Relationen har intimiserats, vilket gör steget kortare till att engagera sig i elevers problem och familjeliv. Somliga kan hålla balansen, andra inte.

Det faktum att elever och föräldrar har uppgraderats till kunder på en marknad, och lärarna reducerats till tjänstefolk, gör knappast gränssättningen enklare.

Det finns förstås eldsjälar i lärarkåren som kan uträtta underverk för enskilda elever.

Dessutom lägger politiker mer än gärna ansvaret på skolan när samhällsproblem ska tacklas. Just nu är det gängkriminaliteten som ska förebyggas. Exakt med vilka metoder det ska göras har väl ingen direkt preciserat, men att skolan ska dra ett tungt lass är en självklarhet.

Inte konstigt om lärare tycker att de, vid sidan av sitt pedagogiska uppdrag, förväntas vara psykologer, kuratorer och socialsekreterare. Övermänniskor.

Det finns förstås eldsjälar i lärarkåren som kan uträtta underverk för enskilda elever och som aldrig är i närheten av att bränna ut sig. Men lärare är ett massyrke och kraven måste anpassas till den realiteten. Då är det två saker lärare ska vara experter på: kunskapsförmedling och ledarskap i klassrummet. 

Om skolans uppdrag ska vara bredare än så, och det kan det förvisso behöva vara, måste man ta in kompletterande yrkesgrupper.  

Men ingen skolpersonal ska behöva ”brinna” i någon ände. Yrkeslivet är ingen explosiv sprintdistans utan ett maratonlopp. Det gäller att hushålla med krafterna, lära av erfarenheten och finslipa detaljerna.