Ann-Charlotte Marteus
En kvinna funderade högt på Twitter om flyktingströmmen från Ukraina: ”Bland de 200.000 eller fler som kommer, så kommer sannolikt några tusen vara gravida. Tänker att förlossningsvården som redan är i kris måste åtgärdas. Det måste också upprättas ett system för att ta hjälp av de barnmorskor och förlossningsläkare som kommer? Kan inte sluta tänka.”
Det stämmer att förlossningsvården krisar. Förra året var det brist på barnmorskor i 19 av 21 regioner. Nu är det brist i alla, i städer och i glesbygd.
Det är oroande i ett läge där Sverige kan komma att ta emot uppåt en kvarts miljon flyktingar, bara under det första halvåret.
Det kan förstås finnas både barnmorskor och förlossningsläkare bland dem. Men de kan inte börja jobba i svensk sjukvård på studs. Långt därifrån.
Deras utbildning måste valideras, de måste lära sig svenska och – inte minst – deras kunskaper måste testas, praktiskt och teoretiskt, innan de får grönt ljus.
Det måste finnas andra sätt att förbättra arbetsvillkoren på än massavhopp.
Vi får alltså förlita oss på svensk förlossningspersonal – vilket känns ganska darrigt. När man hör talas om svenska barnmorskor handlar det ofta om att en stor grupp har sagt upp sig samtidigt från något sjukhus, för att jobbet är för stressigt.
I slutet av oktober sade exempelvis samtliga 52 barnmorskor upp sig på Danderyds förlossningsklinik i Stockholm. I mitten av januari hade 27 av dem ändrat sig men 25, alltså nästan hälften, drog, enligt DN.
Vilket ledde till att förlossningsrum fick stängas.
Det är inte hållbart. Det måste finnas andra sätt att förbättra arbetsvillkoren på än massavhopp – som leder till ännu mer stress och beordrad, obekväm arbetstid för dem som är kvar.
Ett annat problem på sköterskefronten är det myckna deltidsarbetandet. Enligt en ny rapport från sjuksköterskornas fack, Vårdförbundet, jobbar 60 procent av svenska barnmorskor deltid. För sjuksköterskor generellt är siffran 32 procent.
De gör så frivilligt, nota bene, inte för att det bara finns deltider.
Följden blir förstås förvärrad kompetensbrist och försämrad arbetsmiljö, konstateras det i rapporten.
Det kommer ställa ytterligare krav på en redan pressad sjukvård.
Om alla barnmorskor arbetade heltid skulle det motsvara 790 fler anställda barnmorskor i regionerna, enligt Vårdförbundet. Om alla sjuksköterskor jobbade heltid skulle det motsvara 7 645 fler sköterskor i landet.
Vanliga skäl till att sköterskor jobbar deltid är att ”det är svårt att kombinera yrkesliv och ett socialt liv” och att man känner ”etisk stress” över att inte räcka till.
Bättre scheman, med mer personalinflytande, kanske är en lösning. För barnmorskor kan man testa med rotationstjänster: barnmorskan jobbar omväxlande på förlossningen och inom mödravården.
Nu tycks Sverige stå inför en ny, stor och snabb befolkningsökning. Detta samtidigt som pandemin har dränerat mången välfärdsarbetare på kraft. Det kommer ställa ytterligare krav på en redan pressad sjukvård.
Men det kan inte hjälpas. Det där med ”etisk stress” är det kanske dags att lägga på hyllan och vänja sig vid att laga efter läge. Göra så gott man kan.
Och förhoppningsvis lämnar inte vårdpersonal sjukvården nu, utan kommer i stället tillbaka.