Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Lägg inte näsan i skolboken, Fridolin

Regeringens vilja att kontrollera historieböckerna är både dum och farlig.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Stefan Löfvens regering var mycket framgångsrik. Till skillnad från Fredrik Reinfeldts regering, som hade sönder Sverige. Bland Löfvens statsråd märks den ovanligt fantastiska utbildningsministern, Gustav Fridolin, som blev känd för sin kamp för rena skoltoaletter, sedda elever och statlig förhandsgranskning av läromedel."

En sådan passus i en skolbok vore nog svårsmält för de flesta svenskar, oavsett politisk hemvist. Men Gustav Fridolin verkar ha andra tankar vad gäller politikens makt över läromedlen.

Den 15 januari meddelade Dagens Nyheter att det är ont om kvinnor i grundskolans historieböcker: blott 13 procent. Det sjöng till i sociala medier och efter några timmar var Gustav Fridolin på banan. Läromedelsproducenterna skulle kallas upp för att förklara sig.

I går möttes de. Och utbildningsministern meddelar att myndigheterna ska bli mer delaktiga i kontrollen och utvecklingen av läroböcker.

Det är mycket som är oroande med denna historia; inte bara att Gustav Fridolin tydligen har hur mycket tid som helst till medieutspel trots att skolan är i djup kris.

Mer specifikt kan man oroa sig över Fridolins syn på kunskap. Jämställdhet är viktig, säger han till DN, "för att få bra resultat i skolan. Om hälften av eleverna inte känner sig sedda i läromedel är det svårt att motivera skolarbetet".

Ursäkta?

Finns det bevis för att jämställdhet ger bra resultat i skolan? I så fall borde väl Sverige vinna Pisa varje gång. Och flickor i Sverige har ju bättre betyg än pojkar. Betyder det att jämställdheten haltar - till pojkars nackdel?

13 procent kvinnor i historieböckerna är kanske 10 för mycket!

Än mer uppseendeväckande är Fridolins tal om att eleverna måste "känna sig sedda i läromedel". Vad i hela fridens namn betyder det?

Ser Sveriges utbildningsminister kunskap och utbildning som synonymer till självbekräftelse?

Det är väl tvärtom: utbildning ger oss färdigheter och kunskaper så att vi kan tolka och självständigt förhålla oss till företeelser i omvärlden.

Självklart finns det skäl att se över och uppdatera läroböcker. Man kan med fog fråga sig i vilken grad det vi kallar "världshistorien" har en slentrianmässigt patriarkal lutning. Borde inte historien om den amerikanska sjuksköterskan Margaret Sanger och p-pillret, som revolutionerade kvinnors livsvillkor, vara mer omtalad, exempelvis?

Men det vore vansinnigt att förändra historieböcker utifrån premissen att de ska tjäna ett jämställdhetssyfte - eller något annat syfte som är populärt på Twitter.

Naturligtvis ska det råda ett inkluderande klimat i skolan där sexism, rasism och andra fördomar förklaras, sätts in i sitt historiska perspektiv och beivras. Men det är en annan sak än att spänna vagnen före hästen.

Politiker brukar inte lägga sig i läromedlens utformning. Det är en tradition vi bör förvalta med krigisk noggrannhet, av såväl intellektuella som demokratiska skäl.

Om Sverigedemokraterna kom i regeringsställning skulle vi nog vara tacksamma om utbildningsminister Richard Jomshof gled in i en tradition där vi överlåter åt lärarna att sköta valet och kompletterandet av läromedel.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.