Ann-Charlotte Marteus

Invandringen får
inte bli ett alibi

Reinfeldts uttalande kan försvaras, men inger samtidigt oro.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I måndags, apropå Finanspolitiska rådets rapport, konfronterade TT statsministern med påståendet att det nu råder "en arbetslöshet som ni beskrev som massarbetslöshet 2006."

Reinfeldt svarade: "Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet. Vi beskrev då (2006) ett vidare utanförskap som handlade om att en stor del av de som var i arbetsför ålder, men som inte jobbade, inte beskrevs som arbetslösa. Och utanförskapet har minskat."


Reinfeldt har av många kritiserats hårt för att han använder begreppet "etniska svenskar". Den kritiken delar jag inte. Varje gång jag ska skriva om den grupp människor som inte sorterar under "invandrare", "andra generationens invandrare" eller liknande - i sig knepiga - begrepp, blir det en paus över tangenterna: Vad ska jag kalla dem? "Svensk-svenskar"? Det låter lite väl blågult. Jag har använt det ändå, oftast med citationstecken. "Inrikes födda"? Det är missvisande, andra generationens invandrare är ju också inrikes födda.

Svenska språket tycks helt enkelt vara lika illa anpassat för en multikulturell verklighet som den svenska arbetsmarknaden.


Ibland skriver jag helt enkelt "etniska svenskar". Jag har aldrig fått några negativa reaktioner. Förmodligen för att kontexten i regel gör klart att jag inte är ute i sverigedemokratiska ärenden.

Vad gäller Reinfeldt, har han rätt i sak: arbetslösheten är stor just bland invandrare och bland unga. De som har en säker fot på arbetsmarknaden klarar sig efter omständigheterna bra.

Visst kan man tolka det så att statsministern implicit säger att den "normala", mest relevanta arbetslöshetsnivån är den som råder bland "etniska svenskar mitt i livet". Men allt handlar om kontext. Uttalandet är alldeles för isolerat och kort för att dra den drastiska slutsatsen att han faktiskt tänker så. Och Reinfeldts hemknådade språk är ju som det är.

Samtidigt finns det skäl att oroas över att invandringen kan komma att bli regeringens alibi, när den höga arbetslösheten kommer på tal. Anders Borg har redan varit inne på det spåret, bland annat i Ekots lördagsintervju den 7 april: den höga arbetslösheten har att göra med att invandrare har för mycket bidrag.

Regeringen kommer att attackeras hårt om arbetslösheten fram till valet. Om signalen, i två års tid, blir att arbetslösheten inte så mycket är ett arbetslöshetsproblem som ett invandrarproblem, kommer det att bli obehagligt för alla utom för Jimmie Åkesson och hans drabanter.


Särskilt obehagligt blir det om ungdomsarbetslösheten beskrivs i rara, strukturella termer - "De stackarna, skolan är kass, det saknas lärlingsplatser, arbetsgivarna tar inget ansvar" - medan invandrares arbetslöshet mer skylls på dem själva.

2006 skyllde Göran Persson skolans problem på invandringen. Förra veckan framhävde utbildningsminister Jan Björklund invandringen som förklaring till den ökade skolsegregationen, trots att denna delförklaring inte alls var fokus för Skolverkets rapport.

Samhällsproblem måste kunna diskuteras ur alla aspekter, men invandringen får inte bli ett alibi för politiker i försvarsposition.