Foto: BRYCE VICKMARK / POLARIS IMAGESFoto: BRYCE VICKMARK / POLARIS IMAGES
 Foto: BRYCE VICKMARK / POLARIS IMAGES
Foto: KAI FOERSTERLING / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅNFoto: KAI FOERSTERLING / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
 Foto: KAI FOERSTERLING / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: KIRSTIN SCHOLTZ/ ASP HANDOUT / AP ASP INTERNATIONAL 2012Foto: KIRSTIN SCHOLTZ/ ASP HANDOUT / AP ASP INTERNATIONAL 2012
 Foto: KIRSTIN SCHOLTZ/ ASP HANDOUT / AP ASP INTERNATIONAL 2012
Resultaten faller på nästan alla läkarprogram. Har Pisaskolan nått läkarutbildningen eller är det smartphonens surfarattityd som ligger bakom? Foto: / © ASP / Kirstin The attached image is a hand-outResultaten faller på nästan alla läkarprogram. Har Pisaskolan nått läkarutbildningen eller är det smartphonens surfarattityd som ligger bakom? Foto: / © ASP / Kirstin The attached image is a hand-out
Resultaten faller på nästan alla läkarprogram. Har Pisaskolan nått läkarutbildningen eller är det smartphonens surfarattityd som ligger bakom? Foto: / © ASP / Kirstin The attached image is a hand-out
Ann-Charlotte Marteus

Inte ens läkarstuderande håller måttet längre

Publicerad

Svenska läkarstudenter har blivit sämre. Beror det på fusk på högskoleprovet, grundskolans Pisahaveri eller är dagens unga en livssurfande skara som inte kan fokusera? 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Jag hoppade av läkarlinjen termin 5, till stor lycka för mina presumtiva patienter. Men nästan alla mina kursare kom ut på andra sidan. Och jag har vilat trygg i vetskapen om att den svenska läkarutbildningen är fenomenalt gedigen. 

Nu är jag lite mindre trygg.

Studenternas resultat faller vid alla läkarprogram utom det i Lund, skriver Läkartidningen. I Linköping talar man om en tioårig nedgående trend som nu accelererar. I Göteborg klarade 9 av 10 sina första tentor år 2010. Nu är man nere på 60 procent. Nästan hälften vurpar alltså redan i startfållan.

"Det har inte blivit svårare eller mer kunskap att inhämta. Snarare tvärtom", säger Agneta Ekman, universitetslektor i Göteborg.

Så vad beror tappet på?

Smarta telefonen gör dig blåst

Grundskolan och dess haveri är en av the usual suspects. Även de bäst presterande eleverna i Sverige hade blivit sämre, enligt katastrofresultatet i Pisa-mätningen 2013. 

Mycket riktigt nämner representanter för läkarprogrammen sådant som dåliga grundkunskaper, svårigheter att lösa komplexa problem och "fel språklig nivå" på tentorna.

Smartphonen ingår också i förbrytargalleriet. Den sägs ha förändrat studenternas inställning till kunskap: "Varför lagra kunskaper i huvudet när allt finns på nätet?"

Det är en ödesdiger attityd. "För att bygga sin kunskap på ny kunskap och integrera ny, måste man kunna saker i ryggmärgen - det räcker inte att tänka att man kan googla", säger Ann-Charlotte Ekman, universitetslektor vid Linköpings universitet. 

Ett annat problem som tillskrivs digitaliseringen är studenternas svårigheter att fokusera. "Det finns en sorts orolighet", säger en representant för KI i Solna.

Man kan få intrycket att själva livet är ett okoncentrerat surfprojekt för många studenter. De sägs ha "en väldigt aktiv fritid" och en del går två utbildningar samtidigt (!) för att de inte kan välja. 

Kvaliteten på läkarprogrammen måste upprätthållas

Fuskandet på högskoleprovet märks av i form av studenter med blygsamma betyg men, hurra!, 2,0 på högskoleprovet. De klarar sig dåligt på läkarlinjen, tack och lov. Men exakt hur många fuskarna är vet ju ingen. 

Självklart räcker det inte att ha teorier om kunskapstappet. Detta måste utredas och utredas grundligt. Svaren torde kunna säga mycket om samhällstillståndet - och i bästa fall förhindra framtida missgrepp av föräldrar, politiker och pedagoger. 

Att det görs misstag just nu som hotar din framtida hälsa, om du behöver vård, kan du nog ta för givet. Ta till exempel våra lindrigt intellektuella politikers nya experimentbaby: mer fokus på "digital kompetens" i skolan. 

För läkarprogrammen gäller det nu att upprätthålla kvaliteten. De försök som många universitet, fullt förståeligt, gör för att stödja sina studenter får inte sluta med att nivån på utbildningen sänks. Då är kunskapsnationen Sverige verkligen på dekis. 

Läkarprogrammet i Lund har som sagt inte märkt av fallande resultat. Får Skåne de bästa, mest fokuserade studenterna? Kanske. Kanske inte alls. För i Lund har man börjat med flervalsfrågor - multiple choice - på tentorna. 

Så... ät mycket frukt och grönsaker, hörni. 

 

Läs också:

Sveriges elever får inte var försökskaniner

Kravlösheten är ett svek mot barnen 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag