Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Inte en vuxen moderat så långt ögat kan nå

Ulf Kristersson satte på sig den vuxna herrhatten så fort han blev partiledare. "Det vuxna samtalet" framhävs som en punkt i M:s valstrategi. Men blir det vuxenpolitik, också?

Ulf Kristersson vill vara "den vuxna i rummet". Men alliansen i Stockholms landsting påminner mer om ett tonårsgäng. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Moderaterna tänker köra vuxenidealet in i kaklet. Ulf Kristersson satte på sig herrhatten så fort han upphöjts till partiledare. Partisekreterare Gunnar Strömmer nämnde "det vuxna samtalet" som en av tre viktiga punkter när han presenterade M:s valstrategi i torsdags.

Det är inte fel att ha ett vuxenideal; tvärtom. Det är lika nyttigt i dag som när kejsar Marcus Aurelius plitade ner sina stoiska Självbetraktelser för 2 000 år sedan.   

Men vad är Moderaterna ute efter? Handlar det mest om att inte kalla Löfven för dummerjöns eller fultolka statistik?

Handlar det, kort sagt, om att ha en vuxen attityd? Eller har Moderaterna även ambitionen att driva vuxen politik? 

Om det skulle handla om det sistnämnda, finns förbättringspotential. Fullvuxenheten lyser ganska friskt med sin frånvaro i Stockholms läns landsting, där Moderaterna är med och styr. 

"Nya Karolinska - say no more", tänker ni. Och, ja, det bisarra sjukhusprojektet i Solna har skötts som om alliansen hade föräldrafritt. 

Efterfrågan före vårdbehov

Men det är bara marsipanrosen på pajastårtan. Därtill kommer vårdvalsmodellen, som har slukat ohemult med pengar. Man skulle kunna tro att alliansens credo lyder: vården ska vara hypertillgänglig för lätt snuviga väljare och skattemedel ska vara hypertillgängliga för privata välfärdsbolag.

2014 skrev Riksrevisionen att vårdvalsreformen framför allt har "kommit patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status till del". Läkare har larmat om att de svårast och akut sjuka i praktiken nedprioriteras när efterfrågan får styra mer än vårdbehov. 

Men primärvården ska bli ännu tillgängligare! På SvD:s debattsida protesterade en grupp läkare nyligen mot ambitionen att 50 procent av alla läkartider på landstingsdrivna vårdcentraler ska kunna bokas direkt på nätet. 

Man kan alltså runda grindvakten, sjuksköterskan som svarar när man ringer till en vårdcentral. 

Hon som med myndig stämma kan säga sånt som: "Nej då, det är helt naturligt", "Återkom om det inte har blivit bättre i morgon" eller, för den delen, "Pil genom huvudet? Du behöver en ambulans."

Vård på lika villkor?

Vårdpersonal - eller smarta tekniska lösningar - som dirigerar vårdsökande till rätt vårdnivå, är absolut nödvändigt för att vårdresurserna ska kunna användas effektivt och etiskt. Det brukar politiker inse när det gäller akuten. Ingen seriös politiker säger: "Åk till akuten så fort du nyser! Du kan vara sjukare än du tror."

I stället kommer de med förslag om hur normalkrassliga individer ska lotsas bort, exempelvis till en vårdcentral intill akutmottagningen.

Nätbokningar ökar tillgängligheten till primärvården - för vissa. Särskilt för dem som är vana vid att shoppa på nätet: de unga och alerta.  

Däremot riskerar tillgängligheten att minska för kroniker och andra patienter som behöver kontinuitet och uppföljning. När besökstiderna försvinner på nätet blir det svårare för läkare att boka in återbesök. 

Portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen säger att sjukvård ska ges "på lika villkor" och att "den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde".

Kanske är det smart, kortsiktigt röstfiske att skämma bort välinformerad medelklass i storstad. 

Men det är sannerligen inte vuxet, om man med vuxet menar ansvarsfullt - och laglydigt. 

 

Läs också:

Gratis doktor i mobilen är ju rena galenskapen 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!