Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Första maj 2019 kan vara lugnet före stormen, Löfven

Ledarsidans Anna Dahlberg och Patrik Kronqvist diskuterar Socialdemokraternas kris.
Stefan Löfven Första maj-talade i Umeå, där mycket handlade om EU-parlamentsvalet och ingenting alls handlade om jobbiga saker som arbetsrätt och värnskatt. Foto: SUNE GRABBE/TT / TT NYHETSBYRÅN
I Stefan Löfvens Första maj-tal förblev Januariavtalet elefanten i rummet - här hjälpsamt gestaltad av en borgerligt utstyrd Babar. Foto: FILMBOLAG

Stefan Löfven låtsades knappt om Januariavtalet i sitt Första maj-tal. Den som ville höra ilska över skattesänkningar för de rika fick nöja sig med LO-basens tal.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Stefan Löfven tog upp kampen mot hedersförtryck i sitt Första maj-tal i Umeå. Det ska han ha en eloge för. Frågan är inte okontroversiell bland Umeås socialdemokrater. Under en upprörd debatt i kommunfullmäktige, nyligen, om förslaget att kartlägga hedersförtrycket bland Umeås skolelever, blev en av förespråkarna för kartläggningen anklagad för att uttrycka sig islamofobiskt, av S-politikern Ali Yasin Dahir. 

I övrigt var det ett ganska spretigt tal som Löfven hjälpligt försökte hålla ihop genom att upprepa ett 30-talscitat av Tage Erlander: ”Den väg vi hade att vandra, måste vi gå tillsammans.” Att vandra tillsammans blev ramen för alltifrån arbetsmiljö och pensioner till integration och plikt & rätt. 

Världen är full av ondska, förklarade Löfven. Motvapnet är ”trygghet, sammanhållning, demokrati”, kamp mot splittring och, framför allt, högerextremism. Det sistnämnda är ju den centrala programpunkten, ”bottenplattan” i Socialdemokraternas kampanj inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. 

Att det vankas valrörelse präglade mycket av talet. Åhörarna uppmanades att mobilisera vänner och arbetskamrater att gå och rösta, med orden: ”Gör ditt bästa för det Europa du tror på.” 

Stefan Löfven är förstås plågsamt medveten om att hans parti löper risk att blöda väljare ymnigt till såväl Vänsterpartiet som Sverigedemokraterna och soffan. 

Löfven talade tyst om Januariavtalet

Högerextremismens framfart på olika hålla i Europa - inklusive Sverige - är ju dessvärre en realitet. Men Löfvens tal om världens ondska och behovet av svensk sammanhållning, som på 30-talet, tjänar också ett annat syfte: Efter Januariöverenskommelsen går det inte att måla ut alliansen och borgerlig politik som den stora, stygga motståndaren. 

Det finns en vakans i hotbildsscenariot. Det satte spår i S-ledarens tal.

I fjolårets Första maj-tal prisade Löfven trygga anställningar och ställde välfärd mot skattesänkningar. Sådant tal är minerad mark när han just har givit direktiv till en utredning om en ”modernisering” av arbetsrätten och ämnar avskaffa värnskatten. Och han valde att i princip förbigå Januariavtalet med tystnad.

Det kan bli argare Första maj-trätor framöver

Den som denna dag ville se en småfrusen farbror stå på en scen framför Socialdemokraternas partisymbol och försvara arbetsrätten med stridbart eftertryck samt förbanna ”skattesänkningar för de rika”, fick i stället lyssna på LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som talade i Kalmar.

Det är förstås en påminnelse om den spänning som finns mellan arbetarrörelsens två grenar. Samtidigt sitter Thorwaldsson i Socialdemokraternas verkställande utskott och i sitt tal försvarade han Januariavtalet genom att påminna om förhandlingspolitikens stora stund: kohandeln 1932.

Någon akut kris mellan rosorna är det inte. 

Frågan är hur spänningarna utvecklas under mandatperioden. Oppositionella vänstersossar har formerat sig i S-föreningen Reformisterna, men många i arbetarrörelsen är så långt ändå nöjda med att S blev kvar i Rosenbad och tycker att alternativet hade varit värre. Många när nog också ett hopp om att regeringens politik inte ska bli så präglad av Centern och Liberalerna som 73-punktsprogrammet antyder. 

Risken för Löfven är att ilskans temperatur stiger under mandatperioden. Första maj 2019 kan ha varit lugnet före tilltagande stormar.

Läs också:

Löfven i Agenda - en studie i verklighetsflykt 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!