Ann-Charlotte Marteus

Farlig okunskap om åldrandet

Publicerad

Inom sjukvården är patienterna äldre, men vårdapparaten är gjord för att passa yngre

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Rut, en av de demenssjuka på äldreboendet där jag jobbade, behövde sjukhusvård. En kollega och jag åkte med i färdtjänstbussen. Rut var arg som ett bi, hon avskydde att lämna avdelningen.

 

Efter lång väntan kom doktorn. På tre sekunder insåg vi att han inte skulle klara sin uppgift. Han talade lågt och omständigt, lyckades inte fånga Ruts uppmärksamhet. Hans unga ögon glimmade skrämt när hon började rya alltmer stressat.

Det blev ingen undersökning. Läkaren sa att han inte kunde göra något när Rut höll på som hon gjorde.

Ruts sjukdom, demens, diskvalificerade henne alltså från att få vård. Det är som om en läkare skulle vägra att befatta sig med en strokepatient för att han "pratar så konstigt".

Det här hände för många år sedan, men fortfarande är vårdpersonal märkligt outbildad i geriatrik. Enligt en studie från Socialstyrelsen (2012) har bara 197 av de 12 316 sjuksköterskor som arbetar i äldreomsorgen specialistutbildning inom geriatrik.

 

I går larmades det om brist på specialistläkare i geriatrik. Och det syns ingen ljusning framöver; tvärtom. Utbildningsplatserna för specialister är skrämmande få.

När personalens utbildning brister, får de äldre lida. De blir inte förstådda. Eller så får de hjälp med en sjukdom, medan övriga krämpor ignoreras. Snart är de tillbaka på akuten igen. Kanske gjorde den nya medicinen någon krämpa värre. Eller så var dosen så hög att den gamla trillade och bröt ett ben.

Dessutom kostar denna okunskap en massa pengar. Patienter åker ut och in som skottspolar på sjukhuset. I värsta fall förlorar de den lilla glimt av hälsa de hade och hemmaboendet måste bytas mot ett dyrt äldreboende.

Landstingen har inte skött jobbet att utbilda geriatriker. De vet att de äldre snabbt blir fler, men agerar inte därefter. Dessutom borde de samarbeta - alla kan inte sitta i sin vrå av landet och snåla.

 

Men litet utbud av specialistutbildningar är inte nödvändigtvis det enda problemet. Ett annat kan vara att sköterskor och medicinare inte vill bli geriatriker.

När jag pluggade medicin fick vi snabbt lära oss specialiteternas statusordning. Hög status: ortopedi och kirurgi. Låg status: psykiatri och geriatrik.

Specialiteten äldremedicin måste göras mer attraktiv, till exempel genom att generösa forskningsmöjligheter erbjuds. Och forskning behövs; geriatrik är en ung och i mångt och mycket outforskad disciplin. Skulle idén om äldrevårdscentraler, ÄVC; få luft under vingarna och bli en framgång, kanske det skulle skapa lockande arbetsmiljöer och befattningar. Sådant är också viktigt.

Geriatriken på grundutbildningen måste utökas inom alla vårdyrken. På Karolinska Institutets läkarutbildning ägnar man två veckor åt momentet "Åldrandet". Även om geriatrik dyker upp på andra kurser under utbildningen, låter det ofantligt lite. Socialstyrelsen betecknar geriatrikbristen på läkarprogrammen som "oroväckande".

 

En typisk svensk patient är äldre och multisjuk. Men den högspecialiserade, fragmentiserade sjukvården tycks till stor del vara uppbyggd kring konceptet "en patient - en sjukdom". Det kan vara dags att tänka om, i stor skala.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag