Ann-Charlotte Marteus

Din optimism är oroande, Löfven

I kristid måste en regering visa stadga och avhålla sig från tomma löften.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I tisdags twittrade Centerledaren Annie Lööf: "Löfven i DN: 'Sverige på väg ut ur akuta krisen'. Anmärkningsvärt att regeringen då inför strängast möjliga asyllagstiftning i EU nästa år."
Det citat som Lööf syftar på - "Sverige på väg ur den akuta flyktingkrisen" - var stort uppslaget på DN:s förstasida.
I själva intervjun återfinns citatet emellertid inte.
Löfven säger däremot sådant som: "Tanken är att vi ska gå ur en krissituation" och "Nu gäller det att hålla i det här så att vi kan lämna krissituationen."
Hans uttalanden kan inte direkt tolkas som att linjeskeppet Sverige har glidit ut ur stormen och in på lugna vatten. Statsministern talar mer om en pågående kris som måste hanteras.
Men Stefan Löfven är onekligen en man med optimistiska drag. Skulle man kunna säga. Eller så kan man säga att statsministern tycks ha en tendens att blunda för svåra problem och drömma sig bort i rosenrött.


I DN-intervjun påstår han exempelvis att Sverige i grunden har bra förutsättningar att klara integrationen, "både med den svenska modellen och vår välfärdsmodell med plikt och rätt. Du erbjuds utbildning men då får du faktiskt lov att anstränga dig också, du kan inte bara säga att du inte vill".

Det låter ju inte helt verklighetsförankrat. Flyktinginvandringen har hittills inte inneburit det ekonomiska uppsving som ett åldrande Sverige behöver. Tvärtom; Långtidsutredningen slår fast att "Sverige i dag är ett exempel på motsatsen, där invandringen påverkar de offentliga finanserna negativt".

Nu hotar bristen på lärare och bostäder att göra det extra svårt för nya svenskar att äntra arbetslivet. Vem tusan förkovrar sig som bäst på en hyrd madrass i en släktings bekants tvåa i Utanförskapssätra?

Men Löfven låter hoppfull - och litar till moralkakor: "Hördududu, nu får du faktiskt ta och anstränga dig."


Inte konstigt att stödet för Socialdemokraterna minskar. I en kris måste statsministern leda med pondus. Förklara situationens allvar, redigt och reflekterande. Och dessutom leverera någon sorts plan, inklusive en seriös analys av vad Sverige hittills har gjort fel, integrationspolitiskt. Så att inte exakt samma misstag upprepas.

Regeringen borde också vara mycket tydligare med att krisen ingalunda är över. 

Antalet asylsökande har visserligen minskat från 10 000 i veckan till 3 200 men i sammanhanget är det en minskning från "enastående ohållbart" till "fortfarande ohållbart".

3 200 i veckan motsvarar mer än 150 000 asylsökande på ett år. Det är en nivå långt över Balkankrigets höjder - i en situation då väsentliga delar av Sverige redan påminner om en labyrint av flaskhalsar, återvändsgränder och gråtande tjänstemän. 


Trots detta tycks krisinsikt saknas på flera håll. Och somliga som inte slaviskt följer nyheterna kan nog, liksom Annie Lööf, undra varför regeringen lagstiftar om ID-kontroller och har sig nu när allt börja verka normalt igen.

Regeringen borde mer konsekvent inpränta att så inte är fallet: undvika löfvenska utbrott av optimism och påståenden om att normaliteten bara är ett "andrum" bort.

Är ministrarna rädda för att sprida hopplöshet? De borde inse att det mest hopplösa av allt är en regering som inte inger förtroende.