Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Dagens betygssystem gör barn som kämpar till förlorare

Man kan ju liksom inte sätta godkändribban på godtycklig höjd och sedan bestämma att alla kan klara den. Men så tycks betygssystemet funka.

Det vore bra om skolan fick ett betygssystem som var mindre - sadistiskt. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

De gamla relativa skolbetygen var logiska. Några fick femma, några fick etta men de flesta fick betyg som låg i mitten av betygsskalan, allt enligt normalfördelningskurvan. 

Nu är (o)ordningen en annan. Betygen är målrelaterade och i teorin kan alla få högsta betyg i alla ämnen, förutsatt att de klarar kunskapskraven. 

Eleverna har dessutom rätt att nå godkända betyg: "Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar", som Skolverket skriver

Det är en kanontjusig ambition – men är den realistisk?

Betygskraven är ju trots allt skrivna av människor av kött och blod. Har dessa figurer försäkrat sig om att alla barn verkligen har förutsättningar att klara godkänt? 

Man kan ju liksom inte höfta till en kravnivå och sedan bestämma att alla ska klara den.

Riksdagen vore uppenbart galen om den beslutade att alla nior måste klara två meter i höjd, eller att varenda sjua ska kunna komponera en menuett för stråkkvartett i A dur – och sedan skickade ut Skolinspektionen för att banna de skolor som misslyckas och kräva att alla rektorer snabbt sätter in de specialåtgärder som skollagen skaldar om så lyriskt: "särskilt stöd", "åtgärdsplaner", "extra anpassningar".

Men det tycks faktiskt fungera ungefär så. 

En studie i trött

Nyligen presenterade Läkartidningen en forskningsrapport under rubriken "Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav?"

Forskarna, två psykologer och två psykiatriker, har inte funnit några tecken på att de ansvariga har undersökt vilka intellektuella förmågor en elev måste ha för att klara att få E, det lägsta godkända betyget.  

De fyra beslutade sig för att undersöka saken själva. De testade de kognitiva förmågorna hos 229 sjätteklassare i fyra olika kommuner och jämförde de elever som klarat godkänt i alla ämnen med dem som inte gjort det. (En grupp elever med betydande betygsproblem valde att inte delta.) 

Summa summarum: De elever som inte klarat godkänt i alla ämnen hade "signifikant" lägre resultat på intelligenstestet WISC-IV än de som klarat godkänt.  

Barn med så kallade ESSENCE-Q-svårigheter – exekutiva, motoriska, beteendemässiga eller känslomässiga – hade oftare blivit underkända.

En kombination av lågt WISC-resultat och ESSENCE-problem gav brant uppförsbacke.

Men enligt skollagen ska alla som sagt klara godkänt, med stödåtgärder om så krävs. Fick eleverna i studien inget särskilt stöd? Jo, det fick 17 av 19 underkända elever.

Studien tyder på att det finns elever som faktiskt inte är förmögna att klara läroplanens E-krav. Och det är en förbannat grym ordning. Tänk att vara liten och försöka och försöka och försöka. Att kanske få höra från vuxna att "alla har rätt att lyckas". Att få särskilt stöd insatt - och ändå misslyckas med att få godkänt betyg. 

Rektor hade lika gärna kunnat sätta ribban på två meter och hojtat: "Kom igen, Träben, du kan om du vill!"

Reformera betygssystemet

Härom dagen tog Skolverket – yrvaket – åt sig av kritiken efter Katarina Gunnarssons reportage om skolans tokkrävande hemuppgifter och kursplaner (Studio Ett).

Det finns mer galenskap att ta tag i. Betygssystemet måste reformeras i grunden. Det är säkert jättehärligt för skolpolitikers ego att kunna mässa om att "alla elever ska med". 

Men det är barnen som får betala det själsliga priset när vuxnas hybris krockar med vardagens gnetande i klassrummet. 

 

Läs också:

Ut med idiotin, in med betygen