Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Ann-Charlotte Marteus: Fredrik Reinfeldt, typisk kommunist

Per Gudmundson.Foto: Tommy Pedersen
Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson tycker synd om Sveriges förtryckta kulturrasister. De är liksom vår tids Solzjenitsyn.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

På sin blogg, gudmundson, hävdar ledarskribenten att livet är väldigt svårt för svenskar som lite försynt vill påpeka att kvinnor förtrycks i Islams namn. Eller att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken.
De törs inte skriva sådant i eget namn, så illa har det blivit, påstår Gudmundson. De tvingas under jorden.
Jaså? Det tar mig tre sekunder att slå på orden "invandrare", "brottsstatistik" och "överrepresentation" i vårt mediearkiv, och få fram en rad artiklar. Första träffen är från Gudmundsons egen tidning, SvD, där Tobias Olsson skriver: "Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken är dock inget nytt - det har även Brå konstaterat."
Och räck upp en hand, den som inte har hört eller läst - faktiskt mer än en gång - om det där med burka.

Men enligt Gudmundson är de som vill tala om detta hänvisade till "en parallell nyhets- och debattförmedling på nätet". Han nämner bloggar som Politiskt inkorrekt (PI) och danska Snaphanen, där pseudonymen "Julia Caesar" skriver.
"Det hela påminner", skriver Gudmundson, "om de stencilerade underjordiska skrifterna som cirkulerade i hemliga nätverk under kommunismen. Vi har fått en samizdat-kultur."
Samizdat?! I Stalins och Brezjnevs Sovjet tvingades dissidenter att agera i lönndom. De handkopierade och stencilerade appeller, dikter och vittnesmål från Gulag.
Pasternaks "Doktor Zjivago" och Solzjenitsyns "Cancerkliniken" kom till just så och smugglades ut ur Sovjet.
Rörelsen kallades samizdat.
Detta motstånd mot en brutal diktatur, med livet som insats, jämför Gudmundson alltså med villkoren för anonyma bloggare i Sverige som vältrar sig i sin avsky för etniska minoriteter.
Och det handlar inte om de siffror, eller fenomen, som nämns på bloggarna. Det handlar om hur de används och om den hätska, kulturrasistiska fixeringen vid etnicitet.

Föreställningen att människor inte får "tala klarspråk om invandringen" grasserar på främlingsfientliga sajter.
Dessutom beskrivs Sverige ibland som kommunistiskt eller "socialist-fascistiskt", med en "nomenklatura".
Så här låter ett replikskifte mellan två kommentatorer på Politiskt inkorrekt:
Person 1: "Varför skriver du kommunister? Moderaterna är väl inte kommunister?"
Person 2: "Moderaternas verksamhet kan klart och tydligt ses som en parallell till kommunisternas verk och elände."
Förmodligen förklarar Reinfeldts markeringar mot SD denna förbittring.
Nå, är det i den kontexten man ska förstå Gudmundsons samizdatliknelse? Tolkar han Sverige som en repressiv stat där till och med Moderaterna har svikit?

Tidigare har Neos Paulina Neuding och Timbros Markus Uvell efterlyst mer klarspråk i invandringsdebatten - dock utan att direkt tala klarspråk om vad det är för klarspråk de inte vågar tala.
Gudmundson går längre. Han gillar helt uppenbart Politiskt inkorrekt och Snaphanen "som ifrågasätter den officiella sanningen". Och han vill att riksdagspartierna ska börja tala mer om sånt som PI-fansen grunnar över.
Själv hoppas jag att Fredrik Reinfeldt fortsätter att vara en stor, saftig kommunist.