Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Allt ska utredas - utom migrationspolitiken

Frisyrer kommer och går, men den impressionistiska migrationspolitiken består. Bilden är från en partiledardebatt under valrörelsen 2014. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Ordet utredning nämns 38 gånger i S-C-L-MP-överenskommelsen. Men migrationslagen vill man göra mer generös på studs. Inget nytt under solen, alltså. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Även om Jonas Sjöstedt helst skulle vilja gå över S-C-L-MP-överenskommelsen med vässad rödpenna har han knappast något dramatiskt att invända mot de punkter som rör migrationspolitiken.

Dessa tre punkter röjer nämligen den sortens låt-gå-mentalitet som riksdagspartierna länge, och blocköverskridande, har omfamnat. 

Enligt en av punkterna ska partierna "göra upp" om den framtida migrationspolitiken "i en parlamentarisk kommitté". 

En parlamentarisk kommitté är en utredning. Och med tanke på hur märkligt migrationspolitiken har skötts vore en rejäl utredning sannerligen på sin plats. Migrationslagarna blev under lång tid mer generösa innan tvärvändningen kom i november 2015. Sedan dess har rader av politiska företrädare varit djupt självkritiska till den gamla politiken: Vi var naiva. 

Migrationens påverkan på integration och jämställdhet ignorerades

Det höll Riksrevisionen med om i sin rapport om migrationspolitiska konsekvensanalyser, som kom 2017. 

Myndigheten slog fast att politiken hade misskötts rejält. De krav som faktiskt finns på heltäckande, långsiktiga och dynamiska analyser gjordes "endast undantagsvis" när nya migrationslagar blev till under åren 2004 till 2015. 

När siffror dök upp i underlagen, tycktes de ha trollats fram ur en hatt: "I de fall ekonomiska effekter på statlig och kommunal verksamhet redovisas, saknas ofta förklaring till hur dessa har räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom resultaten." 

Förslagens påverkan på integration och jämställdhet analyserades inte heller ordentligt, konstaterade myndigheten. 

En förklaring till dessa underlåtenhetssynder var att politikerna inte brydde sig om att analysera hur en ny generös lag - eller flera lagar tillsammans - kunde tänkas påverka hur många som söker sig till just Sverige. 

Migrationens omfattning tycks, häpnadsväckande nog, ha varit en icke-fråga för politikerna. 

Och har man inget hum om omfattningen är det självklart svårt att analysera vad följderna kan bli var gäller sådant som bostäder, tillgången på SFI-lärare, skola, vård, integrationsmöjligheter och så vidare. 

Migrationspolitiken styrs av magkänsla

Har politikerna lärt sig något sedan 2015? Inte mycket. Visserligen kommer den tillfälliga lagen att kvarstå i två år, enligt S-C-L-MP-överenskommelsen. Men rätten till familjeåterförening ska omgående införas för alternativt skyddsbehövande, alltså dem som inte räknas som flyktingar enligt flyktingkonventionen. 

Det rimliga hade varit att låta den tillfälliga lagen gälla i sin helhet tills man har analyserat följderna av olika handlingsalternativ. Först konsekvensanalys, sedan lagändring, med andra ord.

Centern & Co kunde åtminstone ha inväntat besked från Migrationsverket. Där håller man som bäst på att utreda frågan om familjeåterförening efter en vägledande dom i Migrationsöverdomstolen. 

Men icke. 

Om fyrpartiöverenskommelsen realiseras innebär det att riksdagen fortsätter att gå på magkänsla i migrationsfrågan. Och med tanke på att C, L och MP ska överse direktiven till den parlamentariska kommittén vore det högst förvånande om utredningen skulle bli den ambitiösa genomlysning av migrationspolitiken som Sverige så väl behöver.

Läs också:

Håll asylpolitiken borta från förhandlingarna 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!