Ann-Charlotte Marteus
Nu är det betygstider, förtvivlade, grymma tider för en del barn. Det sker helt i onödan, på grund av ett betygssystem som gör vissa barn till kompletta förlorare.
Elever utan läshuvud riskerar att få underkänt betyg redan i sexan. Inte lågt betyg, inte svagt, utan UNDERKÄNT. Även om de har dykt upp på varje plågsam lektion och kämpat med varenda inlämningsuppgift kan de få ett F.
Om de inte uppnår de fastställda kunskapskraven för godkänt, E, var slitet ingenting värt.
Det var förstås inte så kul att få en etta eller tvåa på den gamla 1-5-skalans tid. Men man var inte utdömd. Man var med på skalan.
Dessutom kunde en teorisvag elev på den tiden vara en jäkel på gympa, slöjd eller musik, bäst i klassen. Och därmed kamma hem högsta betyg, en femma.
Den sortens glädjekälla har riksdagen dränerat.
För att få A i gympa räcker det inte att vara en ny Stenmark.
För att få A i gympa räcker det inte att vara en ny Stenmark. Man måste även kunna föra ”välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan”, bland annat.
Att vara ett jehu på att snickra är inte tillräckligt för att få högt betyg. Eleven ska bland annat kunna ”tolka” sin nygjorda pall, eller vad det nu kan vara, och föra ”välutvecklade resonemang om symboler, färg, form och material”.
Den här teoretiseringen av praktiska ämnen har kritiserats hårt och i höst kommer nya betygskriterier att införas. Antalet krav har bantats och språket har förändrats. Men eleven måste fortfarande kunna tänka abstrakt, se bortom det intuitiva hantverket eller förmågan.
Vår mästersnickare måste exempelvis ”på ett välutvecklat sätt” kunna beskriva ”arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet”.
Varför det? Varför kan inte ett skickligt tillverkat föremål få tala för sig själv? Varför kan inte den icke-verbalt lagda få triumfera på någon arena? Åtminstone i årskurs 6!
Det är inte första gången som betygskriterierna förändras och det lär inte bli den sista.
Det är inte första gången som betygskriterierna förändras och det lär inte bli den sista. Det är nämligen ”sannolikt omöjligt” att sy ihop välfungerande kriterier i det målrelaterade betygssystemet, som en utredning konstaterade redan 1942.
Om kriterierna är för omfångsrika och detaljerade, som nu, blir de för krångliga och krävande. Om de i stället blir för kortfattade och oprecisa kan ”rätt” betyg bli svårare att sätta och motivera, och betygsinflationen riskerar att öka.
Skolverket skriver också att de nya kriterierna kan komma att leda till höjda betyg. Men myndigheten räknar med att de ska ”stabiliseras på nya nivåer”. Tro't den som vill.
Det målrelaterade betygssystemet är ohållbart och grymt. Det borde kasseras. Men om den politiska kraften att genomföra en sådan förändring saknas – vilket tyvärr är sannolikt - borde åtminstone betyget F tas bort.
Och låt bollbegåvningen Greta och snickarmaestron Ali få glänsa på planen och i slöjdsalen, även om de inte är lagda åt att att reflektera och babbla.