Anderssons omstart blev ett antiklimax

Under regeringsförklaringen meddelade Magdalena Andersson att fokus framöver kommer att ligga på att bryta segregationen och trycka tillbaka det grova våldet.
Regeringen Andersson. 23 ministrar, men inte så mycket nytänkande.
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Risken är överhängande att vi får en prat-regering som pekar på problemen snarare än löser dem.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Många har förutspått en nystart med Magdalena Andersson (S) som statsminister. Medan Stefan Löfven framstod som en passiv och frånvarande ledare beskrivs Andersson som tydlig och viljestark. 

Utan Miljöpartiet i regeringen har det dessutom uppstått ett stort handlingsutrymme. Så vad vill Socialdemokraterna när de kan tänka nytt och fritt? Den frågan fick inget tydligt svar i regeringsförklaringen. Bristen på nya idéer var iögonfallande.

Visst talar Magdalena Andersson mer i klartext kring de stora problemen med gängkriminaliteten. Hon använder också en ny kravretorik där människor ska göra sin plikt – lära sig språket, ta de jobb som finns, med mera.

Det är välkommet. Men frågan är vad som ska göras annorlunda än hittills. Där är Magdalena Andersson mer svävande. Hon upprepar att hennes regering ska ”vända på varje sten” för att bryta segregationen. Men vad det betyder i praktiken framstår fortfarande som oklart.

Det gäller även en annan av hennes ambitioner: att ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden”. Vad menas ens med det uttrycket? 

Djupt oroväckande är däremot att Magdalena Andersson verkar sakna grundläggande insikter om den eskalerande elkrisen

När det gäller konkreta nyheter var det förvånansvärt tomt i talet. En viktig förändring är att krisledningen flyttas tillbaka från justitiedepartementet till statsrådsberedningen. En annan nyhet som nämndes i regeringsförklaringen var förslaget att inrätta ungdomskriminalitetsnämnder av dansk modell, där minderåriga som begår brott ställs inför en nämnd med domare och socialtjänst. Det är i så fall en utmärkt idé. Bristen på kännbara konsekvenser för unga kriminella är ett av de absolut största problemen i dagsläget.

Djupt oroväckande är däremot att Magdalena Andersson verkar sakna grundläggande insikter om den eskalerande elkrisen. Här fanns inte ett spår av nytänkande, trots att Svenska kraftnät gång på gång lyfter behovet av mer planerbar produktion i södra Sverige. Det är fortsatt bara väderberoende energislag som ska lägga grunden för den gröna industrirevolutionen.

Över huvud taget verkar den nya statsministern inte särskilt intresserad av de välståndsskapande krafterna i Sverige. Fokus ligger i stället på att stärka socialförsäkringarna och försvaga arbetslinjen.

Ministerutnämningarna blev också en försutten chans till att få in ny energi i regeringsarbetet. 

Några nya namn ger hopp: Att den nye finansmarknadsministern, Max Elger, både har doktorerat i nationalekonomi och varit statssekreterare på finansdepartementet  ger förutsättningar för stabilitet. Och när mediernas oberoende utmanas både från höger och vänster är det tryggt att Jeanette Gustafsdotter, med bakgrund som vd för Tidningsutgivarna, blir kulturminister.

Det framstår dock som en märklig prioritering att flytta Mikael Damberg från justitiedepartementet – där han kan frågorna – till finansministerposten. Särskilt som gängkriminaliteten ska vara ett av Magdalena Anderssons högst prioriterade områden.

Samtidigt blir flera av de ministrar som borde fått lämna kvar: Morgan Johansson är numera både justitie- och inrikesminister med ansvar för hela rättsväsendet, Lena Hallengren är kvar som socialminister, och Anders Ygeman befordrades till migrations- och integrationsminister. Tre år efter Transportstyrelseskandalen är därmed Ygeman tillbaka på justitiedepartementet.

Magdalena Andersson upprepar att Sverige kan bättre. Frågan är, kan den här regeringen det? 


Ris och ros efter regeringsförklaringen: ”Inga överraskningar alls”

Efter många om och men blev Magdalena Andersson vald till Sveriges första kvinnliga statsminister. Nu ska hon leda en enpartiregering.