Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Alliansen duckar om bostadskrisen

Foto: Cornelia Nordström

Vad gör en regering när den har ett växande problem på halsen som den inte vågar presentera en lösning på? Jo, den begraver frågan i en utredning - allrahelst med ett leveransdatum långt bortom valdagen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det börjar bli många sådana utredningar nu. Den känsliga frågan om vinst i välfärden är ett tydligt exempel liksom 90-talets skolreformer (minus kommunaliseringen som ju Socialdemokraterna bär skulden för). Men knappast något annat område har sett så många utredningar som bostadspolitiken.

Igår var det dags igen. Iförda bygghjälmar presenterade partiledarna alliansens satsningar för ett ökat bostadsbyggande. Och voilà - två nya utredningar ska visa vägen framåt.

En särskild utredare ska bland annat "se över och analysera bostadssituationen i Stockholm, Göteborg och Malmö och föreslå hur den ska förbättras". En annan ska på nytt se över den krångliga plan- och byggprocessen.

Det är faktiskt pinsamt. Efter snart åtta år vid makten tycker sig alltså alliansen behöva hjälp av en utredare för att förklara den akuta bostadskrisen i våra storstäder. Det borde regeringen ha en egen uppfattning om vid det här laget. Och den borde för länge sedan ha börjat göra något åt detta katastrofala tillväxthinder.

Sverige har bland den snabbaste urbaniseringen i hela Europa. Företag går miste om mängder av nyanställningar eftersom de inte kan ordna fram bostäder. Det gäller nyckelpersonal från andra länder, men också enklare jobb. Nästan vartannat företag i hotell- och restaurangbranschen har svårt att rekrytera därför att personalen inte hittar någonstans att bo.

Bostadsbristen innebär alltså mängder av missade jobbchanser och förlorad tillväxt. Det är besynnerligt att regeringen inte har prioriterat denna fråga högre under sin tid vid makten.

Förklaringen är förstås att problemet är känsligt. Boverket visade i en rapport från i höstas att så mycket som 90 procent av bostadsbristen i Stockholm kan förklaras av att det befintliga beståndet av bostäder inte används effektivt på grund av hyresregleringen. Den som har haft turen att komma över ett lukrativt förstahandskontrakt har inga drivkrafter att göra sig av med det.

Hyresregleringen sätter också en hämsko på nybyggandet. För byggbolagen är det mer lönsamt att bygga bostadsrätter och en fungerande hyresmarknad skulle rentav hota prisbilden för dessa.

Det förklarar varför så många intressenter i debatten vill att fokus ska ligga på nybyggande, trots att det är en lång omväg till en fungerande bostadsmarknad.

Det finns förvisso mängder av hinder för byggandet som behöver plockas bort. Men pudelns kärna förblir att vi har en bostadsmarknad som inte fungerar som en marknad.

Assar Lindbeck har träffande kallat bostadspolitiken för "en 70 år lång katastrof". Det är bedrövligt att inte ens en borgerlig regering vågar ändra på den saken.