Alice Teodorescu
I Sverige är huvudregeln att de flesta uppgifter om folkbokföring, liksom vissa beskattningsuppgifter, är offentliga. I Skatteverkets databas finns information om namn, personnummer och folkbokföringsadress.
I enlighet med offentlighetsprincipen, som återfinns i Tryckfrihetsförordningen, kan vem som helst begära ut och ta del av uppgifterna då dessa är att betrakta som allmänna handlingar. Vissa känsliga uppgifter, om adoption eller könskorrigering, kan omfattas av sekretess, liksom skyddade personuppgifter.
Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för tre typer av skydd: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. Mellan åren 2010 och 2020 ökade antalet personer med skyddade uppgifter med nästan 78 procent till 22 060 stycken.
Det vanligaste skälet till skyddade personuppgifter är våld i nära relation. Men på senare tid har två nya grupper tillkommit: människor som lever i en hederskontext med hot, våld och förföljelse av släktingar, samt utsatta personer vid rättsvårdande myndigheter som drabbas som följd av sin tjänsteutövning.
Att leva med skyddade personuppgifter i ett transparent land som Sverige är mycket svårt, inte bara för den som är måltavla utan också för eventuell partner och barn. Vardagslivet kompliceras exponentiellt när all kommunikation med myndigheter och företag behöver ske via telefon med särskilda handläggare, e-tjänster för exempelvis vab eller föräldraledighet inte fungerar, all post slussas via Skatteverkets förmedlingsservice med förlängd leveranstid som följd, uthämtning av medicin till barn inte fungerar utan intyg som styrker vårdnad, mobilabonnemang nekas då kreditprövning inte kan göras.
Men på sikt är frågan om inte den svenska transparensen gått över styr
Listan kan göras oändlig, vilket också är anledningen till att så många personer vars arbetsuppgifter innebär en ökad hotbild in i det sista drar sig från att ansöka om skyddade personuppgifter.
Men i ett läge där kriminella element flyttar fram positionerna i rasande fart och allt fler människor – offer, vittnen, tjänstemän, representanter för polis, rättsväsende och medier, liksom dessa personers grannar och närstående – löper en reell risk att drabbas av repressalier och våld har samhället nått en punkt där det är på sin plats att börja fundera kring rimligheten i nuvarande system.
I ett första skede bör det därför bli enklare att erhålla skyddade personuppgifter (även om det blivit något lättare på senare tid) samtidigt som tillvaron med skyddade personuppgifter behöver underlättas för de som redan befinner sig i ett utsatt läge och som saknar alternativ.
Men på sikt är frågan om inte den svenska transparensen gått över styr i strid med grundlagens intention. Är det verkligen rimligt att grannen ska kunna ta reda på vad jag tjänar eller att den som överfaller och förnedringsrånar enkelt ska kunna ta reda på var offret bor?
Offentlighetsprincipen, denna centrala hörnsten i vår demokrati, en garant för öppenhet, insyn och kontroll av myndigheterna, är värd att värna. Men paradoxalt nog kan öppenheten, om den inte anpassas till en ny realitet, resultera i rädsla som i sin tur leder till slutenhet. Också på den här punkten är det tid att sluta vara naiva.
Alice Teodorescu Måwe är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.