På regeringens presskonferens om migrationspolitiken i tisdag tog statsminister Stefan Löfven upp en känslig fråga gällande ensamkommande barn.
Regeringen har beslutat att återinföra medicinska åldersbedömningar och erkänner därmed att reglementet hittills har varit otillräckligt.
I svensk debatt har skamstraffen ofta vint över dem som vågat antyda att asylsökande skulle kunna ljuga om sin ålder. Detta trots att en sådan lögn är lätt att förstå.
De som är under 18 år har större chans att få stanna i Sverige och får en mycket mer omhändertagande integrationsresa än de unga män och kvinnor som hamnar i tristessen på ett torftigt asylboende.
Att godtrogenheten har upphöjts till dygd har satt djupa spår: i våras slutade exempelvis Migrationsverket att göra medicinska åldersbestämningar.
Kritiken från läkargrupper har varit stor och myndigheten kunde inte hitta expertis som ville utföra testerna. I dag gör tjänstemän på Migrationsverket subjektiva åldersbedömningar genom intervjuer.
Argumentet mot medicinsk åldersbestämning är att metoder som röntgen av handled och tänder inte är hundraprocentigt tillförlitliga.
Men, som rättsodontologen Håkan Mörnstad påpekade på SvD Debatt, syftet är inte att fastställa någons exakta ålder. Syftet är att bedöma sannolikheten att den asylsökande är under 18 år. Det, skriver Mörnstad, "kan göras med tämligen god precision".
Socialstyrelsen, som håller på att gå igenom 1 000 forskningsstudier, säger också att kunskapsläget "har förbättrats under senare år."
Självklart är flera metoder är bättre än en när en människas ålder måste uppskattas. En intervju ger några pusselbitar. Medicinska undersökningar ger några till. Utrymmet för godtycke minskar. Det borde alla välkomna.
Ett annat problem kring ensamkommande är att den uppgivna åldern tas för given när en asylsökande först anländer. Det innebär att uppenbart fullvuxna individer skickas till HVB-hem. Jonas Andersson, ungdomspedagog i Skellefteå, har vittnat om hur negativt detta påverkar sådant som informella sociala hierarkier och relationer för de - redan utsatta - barnen.
Den ordningen måste ändras så att åldersbestämning görs omgående ifall där tvivlen kring en persons ålder är stora.
Naturligtvis ingår återinförandet av medicinska åldersbedömningar i försöken att göra Sverige mindre hyperattraktivt som asylland. Det är högst motiverat. Till och med oktober hade 45 000 ensamkommande sökt asyl i Sverige.
Det innebär enorma kostnader - runt en miljon per ensamkommande och år - och stor belastning på skola och på socialtjänsten, som på många håll inte hinner med andra ärenden där barn far illa.
Regeringens realism är välkommen. Den gynnar migrationspolitikens legitimitet.
Läs också:
S och M bör göra upp om ensamkommande.
Följ Expressen ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.