Man kan ha olika åsikter om friskolornas roll och villkor. Men en förutsättning för att föräldrar och elever ska kunna göra informerade val är att de kan få reda på hur olika skolor, kommunala som privata, lyckas med lärandeuppdraget.
Det är också viktigt att veta för att kunna föra en politisk debatt om skolsystemet grundad på basfakta. Får skattebetalarna valuta för skolpengarna eller inte?
Många skolor skriver peppigt om sin verksamhet på hemsidorna. De talar om fria bärbara datorer, studieresor, höga ambitioner och allt annat gott. Men inte alltid om resultaten.
Jämför skolor hos Skolverket
Hittills har allmänheten dock kunnat jämföra skolorna genom att se på statistiken, som redovisas hos Skolverket och SKR, Sveriges kommuner och regioner. Den är inte alldeles lättnavigerad, men den finns.
Där redovisas resultat av nationella prov och betygspoäng. Där kan man avläsa lärartäthet och om lärarna är behöriga. Där finns uppgifter om elevsammansättning med mera.
I höstas beställde SKR som vanligt statistik från SCB. Man vill få uppgifter om genomströmning, betyg och elevsammansättning på gymnasieskolorna.
SCB nobbade ge uppgifter till SKR
Helt plötsligt fick kommunförbundet nobben. Efter mer än två decennier med friskolor och skolval gjorde juristerna på statens statistiskmyndighet en ny bedömning. Den satte friskolornas eventuella intresse av hemlighetsmakeri före allmänhetens rätt till upplysning.
SCB menar att det kan skada skolföretag som är ensamma på sin ort om resultaten kommer ut; de kanske blir bortvalda. I 73 kommuner finns bara en privat grundskola och i 45 bara ett frigymnasium.
Men en av avsikterna med skolvalet är just att föräldrar och elever ska kunna rösta med fötterna - välja bort dåliga skolor, kommunala som privata. Det blir omöjligt om friskolorna bara kan bedömas ryktesvägen.
Kammarrätten i Göteborg ställde sig bakom SCB:s tolkning om att affärssekretessen ska prioriteras (Mål nr 6267-19). Om inte Högsta förvaltningsrätten ändrar beslutet har själva grunden för dagens friskolesystem underminerats, inte av ett sekretesskrigande skolföretag utan av Statistiska centralbyrån.
SCB vägrar lämna ut resultat i EU-valet 1999
Detta är inte SCB:s enda angrepp på upplysningsidealet. I anslutning till EU-valet i år tänkte nätsajten Europaportalen.se göra en topplista över de mest personkryssade politikerna genom åren.
Men SCB vägrade lämna ut resultatet av det allmänna valet 1999 med hänvisning till att det röjer personuppgifter. Och kammarrätten gjorde - utan någon motivering - samma bedömning liksom Högsta förvaltningsdomstolen.
Det finns all anledning att göra om friskolesystemet, bland annat att införa offentlighetsprincipen. Men det är knappast Statistiska centralbyråns sak att tvinga fram förändringar.
RÄTTELSE: I en tidigare version av denna text påstods att högsta rätt ännu inte hade avgjort frågan om att utlämna uppgifter om personkryss i EU-val. Dom har dock fallit fallit och Högsta förvaltningsdomstolen beslöt att resultatet från EU-valet 1999 ska förbli hemligt.
