Allt mer av bibliotekariernas tid tas upp av att hjälpa datorovana med IT-support. Det var inte inte planerat så. Det finns ingen plan.
Allt mer av bibliotekariernas tid tas upp av att hjälpa datorovana med IT-support. Det var inte inte planerat så. Det finns ingen plan.

70-åringar ska inte behöva dator för att få livet att funka

Publicerad

Bibliotekarier får rycka in när samhället försummar de digitalt ovana. Det är ett demokratiskt problem.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Skatteverket brukar vinna när svenska myndigheters kundservice kvalitetmäts. Talande nog är det webbpaneler som används för att pejla folkdjupet. Det är på nätet det händer i världens modernaste land, offentligt som privat. 

Försäkringskassans hemsida inleds alla stora informationssjok med ordet "e-tjänster". Är du förälder? Då finns "e-tjänster och information om VAB, föräldrapenning..." Är du arbetslös? Ta del av "e-tjänster och information för dig som deltar i Arbetsförmedlingens program och ska ansöka om ersättning..." 

Som en påminnelse om denna nya sköna, osäkra värld varnar en ruta för oseriösa samtal om Bank-ID. 

Längst ner på sidan, i en anonym list bredvid en länk till "information in other languages", finns ett telefonnummer. Telefonkommunikation framstår inte som top of mind på Försäkringskassan. 

400 000 äldre är inte på nätet

Att svenska myndigheter och företag ångar på med effektiva e-lösningar är förstås till stor glädje för alla som redan har bordat det digitala framtidståget. Men stora klungor blir kvar på perrongen. Minst 400 000 svenskar över 65 år saknar apparater med internet, enligt forskare vid Linnéuniversitetet. Och alla nyanlända kommer inte från rigoröst uppkopplade länder. 

Många av de kvarglömda väljer att söka hjälp på bibliotek. 

Enligt bibliotekariernas fack, DIK, lägger deras medlemmar allt mer tid på IT-support: skaffa e-leg, söka efter och fylla i myndighetsblanketter, skriva ut dokument, fixa bankärenden med dosa och mycket annat. 

Bibliotekens roll som "SOS Datorstrul" tycks vara på väg att bli institutionaliserad: banker hänvisar sina hjälpsökande kunder dit, socialtjänsten verkar lita på att bibblan skriver ut kontoutdrag åt deras klienter, enligt en bibliotekarie i södra Stockholm (SVT).

Men det är ingen planerad utveckling. Det bara blev så.

En strategi mot digitalt utanförskap

Särskilt allvarligt är det om myndigheter oreflekterat glider in i en digital logik. Visst ska myndigheter vara effektiva, men de har ett demokratiskt uppdrag: de tolkar rättigheter och skyldigheter, beviljar och nekar förmåner. Deras beslut ska vara rättssäkra och rättvisa. 

Om människor inte kan kontakta och kommunicera med Myndighets-Sverige lika enkelt utan datorvana, som med, brister demokratin allvarligt.  

Självklart är smarta e-tjänster en välsignelse för en växande andel svenskar; en stor del av det digitala utanförskapet torde vara historia när 60-talisterna börjar fylla 80. Men i dagens övergångsskede måste det offentliga Sverige se till att de analoga eftersläntrarna får hjälp och stöd. Kanske är biblioteken en passande knutpunkt, men då måste verksamheten struktureras. Bibliotekarier är inte skolade i IT-support och myndighetsutövning, och de har andra arbetsuppgifter att sköta. 

Det är hög tid att kommunerna skaffar sig en konkret strategi mot digitalt utanförskap.

 

Läs också:

Det är för lätt att lura pengarna av äldre  

 

Fotnot:

I tv-spelaren ovan syns senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om S-krisen, EU-avgiften och regeringsbildning.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag