Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

70-åringar ska inte behöva dator för att få livet att funka

Allt mer av bibliotekariernas tid tas upp av att hjälpa datorovana med IT-support. Det var inte inte planerat så. Det finns ingen plan.

Bibliotekarier får rycka in när samhället försummar de digitalt ovana. Det är ett demokratiskt problem.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Skatteverket brukar vinna när svenska myndigheters kundservice kvalitetmäts. Talande nog är det webbpaneler som används för att pejla folkdjupet. Det är på nätet det händer i världens modernaste land, offentligt som privat. 

Försäkringskassans hemsida inleds alla stora informationssjok med ordet "e-tjänster". Är du förälder? Då finns "e-tjänster och information om VAB, föräldrapenning..." Är du arbetslös? Ta del av "e-tjänster och information för dig som deltar i Arbetsförmedlingens program och ska ansöka om ersättning..." 

Som en påminnelse om denna nya sköna, osäkra värld varnar en ruta för oseriösa samtal om Bank-ID. 

Längst ner på sidan, i en anonym list bredvid en länk till "information in other languages", finns ett telefonnummer. Telefonkommunikation framstår inte som top of mind på Försäkringskassan. 

400 000 äldre är inte på nätet

Att svenska myndigheter och företag ångar på med effektiva e-lösningar är förstås till stor glädje för alla som redan har bordat det digitala framtidståget. Men stora klungor blir kvar på perrongen. Minst 400 000 svenskar över 65 år saknar apparater med internet, enligt forskare vid Linnéuniversitetet. Och alla nyanlända kommer inte från rigoröst uppkopplade länder. 

Många av de kvarglömda väljer att söka hjälp på bibliotek. 

Enligt bibliotekariernas fack, DIK, lägger deras medlemmar allt mer tid på IT-support: skaffa e-leg, söka efter och fylla i myndighetsblanketter, skriva ut dokument, fixa bankärenden med dosa och mycket annat. 

Bibliotekens roll som "SOS Datorstrul" tycks vara på väg att bli institutionaliserad: banker hänvisar sina hjälpsökande kunder dit, socialtjänsten verkar lita på att bibblan skriver ut kontoutdrag åt deras klienter, enligt en bibliotekarie i södra Stockholm (SVT).

Men det är ingen planerad utveckling. Det bara blev så.

En strategi mot digitalt utanförskap

Särskilt allvarligt är det om myndigheter oreflekterat glider in i en digital logik. Visst ska myndigheter vara effektiva, men de har ett demokratiskt uppdrag: de tolkar rättigheter och skyldigheter, beviljar och nekar förmåner. Deras beslut ska vara rättssäkra och rättvisa. 

Om människor inte kan kontakta och kommunicera med Myndighets-Sverige lika enkelt utan datorvana, som med, brister demokratin allvarligt.  

Självklart är smarta e-tjänster en välsignelse för en växande andel svenskar; en stor del av det digitala utanförskapet torde vara historia när 60-talisterna börjar fylla 80. Men i dagens övergångsskede måste det offentliga Sverige se till att de analoga eftersläntrarna får hjälp och stöd. Kanske är biblioteken en passande knutpunkt, men då måste verksamheten struktureras. Bibliotekarier är inte skolade i IT-support och myndighetsutövning, och de har andra arbetsuppgifter att sköta. 

Det är hög tid att kommunerna skaffar sig en konkret strategi mot digitalt utanförskap.

 

Läs också:

Det är för lätt att lura pengarna av äldre  

 

Fotnot:

I tv-spelaren ovan syns senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om S-krisen, EU-avgiften och regeringsbildning.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!