Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

6 argument mot Nato – men inget övertygar

Nato:s generalsekreterare, norske Jens Stoltenberg.
Foto: STEPHANIE LECOCQ / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Kärnvapen, Turkiet och Trump. Så lyder några av de vanligaste argumenten mot ett svenskt Natomedlemskap. Men invändningarna övertygar inte vid en närmare prövning.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

■ 1) Kärnvapen. Påståendet att Nato är en kärnvapenallians, som Sverige bör hålla sig utanför, är nog det mot-argument som väger tyngst för många socialdemokrater av den gamla stammen. Till att börja med stämmer det inte att Nato har kärnvapen; dessa tillhör tre enskilda medlemsländer: USA, Storbritannien och Frankrike. Med samma logik skulle ett framtida EU-försvar vara en ”kärnvapen-union” med tanke på de franska kärnvapnen. 

Inte minst USA:s kärnvapenparaply är den yttersta garanten för den fria världen. I ett läge då Putin öppet hotar med att använda kärnvapen vore det förödande om västvärlden stod utan dem. Då skulle Ryssland och Kina kunna dela upp världen mellan sig. Frågan är därför snarast den omvända: Vad skulle vara poängen med att gå med i ett Nato som saknade kärnvapenkapacitet i dagens läge?

■ 2) Trump. Det finns en överhängande risk att Donald Trump återväljs som president år 2024. Det vore i så fall en tragedi för både USA och den demokratiska världen. Men är det ett skäl mot att gå med i Nato för svensk del? Knappast.

I dag bygger Sveriges försvar ytterst på en stark bilateral relation med USA, där inga garantier är fästa på papper. Det innebär att vi är ännu mer beroende av vem som sitter i Vita huset än om vi vore Natomedlemmar. Men måste inte Natomedlemmar applådera lojalt om Trump hittar på något galet någonstans i världen? Nej. Minns vilka länder som var de argaste kritikerna av Irakkriget vid sidan av Ryssland – Natoländerna Tyskland och Frankrike.

■ 3) Turkiet. På papperet tillför Turkiet både militära muskler och ett viktigt geostrategiskt läge åt Nato. Men det är ingen tvekan om att dagens Turkiet under den auktoritäre och opålitlige Erdogans styre är en tung belastning i en försvarsallians för demokratier. 

Men lika lite som Orbáns Ungern är ett skäl för att Sverige ska lämna EU bör Erdogans Turkiet stå i vägen för ett svenskt Natomedlemskap. Risken för att svenska värnpliktiga skulle skickas till ett Turkiet under attack måste betraktas som närmast obefintlig. Turkiet har en egen aktiv armé på 425 000 man. De behöver inga Stina och Stefan med tröstlösa logistikkedjor över en hel kontinent. 

■ 4) Medling. Sverige måste stå utanför Nato för att kunna medla i konflikter och verka för avspänning, hävdar en del vänsterröster. Hört talas om den framgångsrika medlarnationen, tillika Natomedlemmen, Norge? 

■ 5) Dyrt. Det hävdas ibland att det är dyrt att gå med i Nato på grund av riktmärket om att satsa två procent av BNP på försvaret. I och med förra veckans besked från S-regeringen är den diskussionen avslutad. Sanningen är ju att den som är alliansfri behöver lägga mer pengar på försvaret än den som är allierad.

■ 6) Handlingsfriheten. Sverige ligger inbäddat av Natoländer och har slutit mängder av samarbetsavtal med olika länder. Därför behövs inget Natomedlemskap – vi kan få hjälp utan att själva behöva lova att ge. Ungefär så låter det ofta från vänsterhåll. 

Det resonemanget skaver på flera sätt. Sverige ska inte åka snålskjuts på andra länder, och att lita till samarbetsavtal i skarpt läge är ungefär lika stabilt som att luta sig mot ett duschdraperi. Sverige geografiska läge innebär både fördelar och nackdelar. Vi kommer med största säkerhet att dras in i en konflikt i vårt närområde, vare sig vi vill det eller inte. Kampen om herraväldet över Gotland kommer att bli central. Den insikten är tvärtom ett argument för att i god tid försvarsplanera med våra allierade och öka avskräckningen gentemot Ryssland. 

De enda motargument som återstår är egentligen rädslan för att reta upp Putin liksom att Sverige i möjligaste mån bör göra gemensam sak med Finland. Allt talar dock för att Finland ligger flera steg före Sverige både i analysen och den mentala och folkliga beredskapen att ansluta sig till Nato. I veckan kom en ny opinionsmätning som visade att 62 procent av finländarna vill gå med i Nato medan nej-sidan har krympt till 16 procent.

Nato:s generalsekreterare, Jens Stoltenberg, sa på torsdagen till Ekot att en svensk ansökan kan behandlas fort, och att man kommer att kunna hitta övergångslösningar där Sverige ges skydd även under ansökningsprocessen.

Argumenten mot ett svenskt Natomedlemskap faller ihop likt ett korthus.