Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

120626: Det finns inget som är riskfritt

Ofarligt att låna till hus? Foto: Stefan Lindblom/ Helsingborgs-Bild

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Har du sökt ett bolån på senare år? Då har du kanske svurit över finansinspektionen (FI), som bestämt att man sedan 2010 bara kan låna upp till 85 procent av köpeskillingen. Resten måste du täcka upp själv.

Motiveringen är att begränsa hushållens skuldsättning för att göra dem bättre rustade för en osäker framtid. Den är en klen tröst för den som sett drömmen om en egen bostad gå i kras. Bankerna har däremot inte haft några speciella krav på hur mycket kapital de måste hålla per utlånad bolånekrona. Förrän nu.

FI väntas höja golvet för de så kallade riskvikterna, som bestämmer hur mycket kapital bankerna måste reservera för utlåning till bolån. Enligt FI är de låga riskvikterna en orsak till den snabba expansionen av bolån i Sverige, eftersom det gör bankernas lönsamhet på bolån dubbelt så hög som för övrig verksamhet.

Det kan bli en dyr smäll för många banker - i värsta fall kan de tvingas fördubbla den mängd kapital som de håller. Och många är kritiska inför hotet om nya regler. Men FI får medhåll från riksbankschefen Stefan Ingves om att riskvikterna behöver höjas.

Anledningen stavas bolånebubbla.

 

Det finns en risk att de senaste 15 årens pris- och lånerally på bostadsmarknaden slutar i en spektakulär krasch. Farhågorna brukar dyka upp då och då, men avfärdas. Man pekar på den stora inflyttningen till storstäderna och på de lång- siktigt låga räntorna och säger att det inte är någon fara den här gången.

Men så säger man alltid, enligt ekonomerna Kenneth Rogoff och Carmen Reinhardt, som undersökt 800 år av kreditbubblor.

Medan bubblan blåses upp flödar alltid bortförklaringar om varför ekonomin är annorlunda just den här gången.

Så FI gör antagligen klokt som tar det säkra före det osäkra. Frågan är hur pass effektiv en höjning av riskviktsgolvet egentligen blir. Det var när Europa anammade de så kallade Basel II-reglerna, som skulle säkerställa stabiliteten i det finansiella banksystemet, som det blev relativt billigare att utfärda bostadslån jämfört med företagslån, samtidigt som bankerna själva fick bestämma sina riskvikter.

 

FI kanske lyckas sätta dit ytterligare en tygbit i det regleringsmässiga lapptäcket. Men följden kan bli att banker och individer styr sina pengar till någon annan verksamhet i stället. En bubbla ersätts av en ny. Det vittnar om faran med att tro att regleringar kommer att klara biffen.

Vad man i stället måste komma till rätta med är människors syn på risk. I en modern välfärdsstat är vi invaggade i trygghet, och en tro om att det alltid kommer att finnas någon annan som tar notan då vi fattar dåliga ekonomiska beslut.

Så länge ordet risk inte förknippas med fara kommer hushåll och banker fortsätta att skuldsätta sig mer än de borde.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!