Folktandvården kallar alla barn till undersökning. Men en del dyker inte upp, trots påminnelser. Ibland finns naturliga förklaringar, som att familjen anlitar privat tandläkare. Eller så har man flyttat och ändringen i folkbokföringen hos Skatteverket har dröjt.
Men för ett av tvåhundra barn finns ingen förklaring och barntandvården gör orosanmälan.
Barnavårdscentralerna har samma problem. En del barn och föräldrar dyker inte upp.
Det finns ingen skyldighet att besöka BVC. Men att nobba barnavården är en signal om att annat kan vara tokigt. Sjuksköterskorna är dock inte lika pigga på att göra orosanmälan.
Skolorna upptäcker också, särskilt vid terminsstarter, att elever är försvunna.
Det handlar om 1,1 procent av eleverna mellan sex och 16 år. I de flesta fall lyckas skolorna i samverkan med myndigheter få klart för sig vad som hänt. Men nära 4 000 elever hittar man inte ett spår efter. Trots att de är folkbokförda i Sverige.
Det är viktigt att myndigheter och verksamheterna samarbetar på alla sätt. I värsta fall kan det vara så att barnen lever i utanförskap och misär i Sverige, utan skola och vård.
Den vanligaste förklaringen är att familjen dragit utomlands, till exempel tagit ett sabbatsår i Thailand eller flyttat till föräldrarnas hemland. Barnbidrag, föräldrapeng, bostadsbidrag tickar på - trots att man inte har rätt till pengarna.
Uppgifterna här ovan är hämtade ur en rapport som Försäkringskassan lämnade i maj - Felaktiga utbetalningar till barnfamiljer som inte bor i Sverige. Ett PM som inte bevärdigades ett pressmeddelande.
Kassan uppskattar att mellan 6 000 och 12 000 barn oupptäckt flyttas utomlands varje år. Föräldrarnas bidragsfiffel kostar minst 158 miljoner kronor, men sannolikt mer än 319 miljoner, om året.
Andra utflyttare upptäcks av Försäkringskassan. Från november 2019 till oktober 2020 förhindrade kontrollavdelningen felaktiga utbetalningar av barnbidrag på 209 miljoner kronor.
Främst för barnens skull, men också för tilliten till socialförsäkringarna, måste arbetet med ”försvinnandena” skärpas.
Många sekretessmurar hindrar myndigheterna att komma åt välfärdsfusket. De måste rivas.
Sedan 1 januari är kommunerna skyldiga att underrätta utbetalande myndigheter om de anar bidragsfusk, men många tjänstemän känner inte till sin nya skyldighet.
Regionerna, som står för barntandvården och BVC, har däremot inte underrättelseskyldighet. Det borde bli plikt även för dem.
Det återstår fortfarande murar mellan myndigheterna som försvårar arbetet mot bedrägerier mot välfärdssystemen. Det har påtalats av myndigheterna själva, och av denna ledarsida, i åratal.
I mitten av augusti tillsatte finansminister Magdalena Andersson (S) en utredning för att se hur informationsutbytet mellan myndigheter kan stärkas inom de regelverk som finns. Och föreslå ändringar om sekretessregler behöver ändras.
Sent har syndaren vaknat. Stefan Löfvens berömda väckarklocka - upp och jobba - från valrörelsen 2014 har uppenbarligen inte fungerat.