040220: En skola för ingen

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Var sjunde elev har i dag inte godkänt i alla kärnämnen från grundskolan och får börja på gymnasiets individuella program. Där ska de jobba i kapp för att så småningom klara kraven till de nationella gymnasieprogrammen. Tyvärr blir det inte alltid så. Tvärtom går två av tre elever aldrig vidare från det individuella programmet till den vanliga gymnasieskolan. I mars kommer en regeringsproposition om den nya gymnasieskolan, och i den reformen ingår att det individuella programmet avskaffas. Det man inte har något namn för märker man mindre. Åtminstone skulle en cyniker se det som det huvudsakliga argumentet. Det är pinsamt för regeringen att så många 15-åringar går igenom grundskolan utan att lära sig tillräckligt för att klara av gymnasiet. Frågan är om drivkrafterna att ge dem tillräcklig hjälp ökar eller minskar när de inte längre syns i statistiken. Inte för att det skulle vara svårt att se problemen i gymnasieskolan. Var fjärde lärare i gymnasiet saknar behörighet. Var femte mattelärare har aldrig läst en enda högskolepoäng i matematik. Var fjärde elev hoppar av. Våldet och trakasserierna av både elever och lärare ökar. Men löser man bäst de problemen med ännu en strukturreform? Dagens gymnasium infördes i mitten av nittiotalet. Det var länge svårt för lärare och elever att riktigt förstå hur allt skulle fungera. Man fick betyg för varje enskild kurs, betygen skulle vara målrelaterade och eleverna fick välja mellan allt från matlagning och massage till franska och handelsrätt. Vissa saker gick fel. Elever taktikvalde lätta kurser för att få upp medelbetyget. Betygen visade sig sättas utifrån olika kriterier på olika skolor. Många läste om kurser på komvux direkt efter studenten. Undervisningen i kärnämnena, som skulle vara lika för alla oavsett inriktning, blev ofta för liten och för lätt för dem som skulle vidare till högskolan, men för stor och för teoretisk för dem som gick yrkesförberedande program. Dessa hade i sin tur ofta för dålig undervisning i de praktiska ämnena och för liten koppling till de jobb som färdigheterna syftade till. Men få av dessa bekymmer försvinner med det föreslagna nya systemet. Hela det första året ska man nu läsa tillsammans, i praktiken en förlängning av grundskolan. Elevernas fria val minskas och försenas. Alla program, eller sektorer som det nu kallas, ska betraktas som studieförberedande. Men blir samhället verkligen bättre om alla människor läser på universitetet? Leder inte en sådan ambition tvärtom till att den som inte vill, orkar eller kan det lämnas ohjälpligt efter? Och har inte en sådan målsättning en obehaglig bismak av förakt för praktiska färdigheter och kunskaper? För varför ska alla prompt läsa vidare om det inte är så att det är lite finare med teoretisk utbildning? Det är förvånande att just en socialdemokratisk regering företräder en sådan arbetarfientlighet.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag