Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fega politiker bäddar för en bostadskrasch

Ingen politiker har velat vara den trista typen som sänker musiken och ordinerar varannan vatten på bolånefesten. Nu väntar baksmällan. Foto: TT NYHETSBYRÅN & ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Nya krav på amorteringar gör inget åt grundproblemen på svensk bostadsmarknad. Politikerna måste börja våga fatta obekväma beslut.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Att svenskarnas bolåneskulder har ökat de senaste decennierna är inte speciellt konstigt. Lönerna har stigit, räntorna har sjunkit och byggandet har varit lågt. 

Men den höga skuldsättningen innebär en stor risk. Om räntorna börjar stiga mot mer normala nivåer kan högbelånade hushåll få problem att betala sina lån. Än större är risken att fallande bostadspriser leder till att hushållen drar ner på konsumtionen, vilket i sin tur skulle slå mot tillväxten.

Bostadskrasch hotar

Om bostadsmarknaden kraschar lär domen över politikerna bli hård. I stället för att använda de många goda åren till att få bostads- och lånemarknaderna att fungera bättre, har politikerna eldat på lånefesten.

Alliansregeringen avskaffade fastighetsskatten och höjde flyttskatterna, vilket minskade rörligheten på bostadsmarknaden. Båda blocken har underlåtit att reformera hyresmarknaden och inte ens under flera år med minusränta har man förmått att börja trappa av ränteavdraget.

Ingen politiker har velat vara den där trista typen som sänker musiken och ordinerar varannan vatten. Det otacksamma uppdraget har man i stället gett till Finansinspektionen (även om regeringen numera måste godkänna FI:s åtgärder).

Men Finansinspektionen tycks inte heller vilja störa festdeltagarna, i stället har man riktat sina åtgärder mot dem som ännu väntar på att få komma in på festen. 

Såväl 2010 års bolånetak som fjolårets amorteringskrav har enbart omfattat nya låntagare. Visst har åtgärderna verkat dämpande på priserna, men framför allt har de gjort det svårare för unga att köpa sin första bostad, minskat rörligheten på bostadsmarknaden samt bidragit till ökningen av dyra in blanco-lån.

Skärpt amorteringskrav

På måndagen föreslog Finansinspektionen så en skärpning av amorteringskravet. Högt belånade bolånetagare ska tvingas betala av ännu mer på sina lån, nytt är att kravet kopplas till inkomsten. Även denna gång är det bara nya lån som omfattas.

Man kan ifrågasätta tajmingen för kravet. Till skillnad från tidigare finns nu tecken på att bostadspriserna har börjat falla. I värsta fall kan Finansinspektionen alltså bidra till att utlösa det prisfall man oroar sig över.

Men det verkliga problemet med förslaget är att det - i likhet med idén att kriminalisera köp av svartkontrakt - bara riktar in sig på symptomen. Även om FI bygger ännu högre murar mot dem som står utanför köpemarknaden kommer Sverige att ha kvar sin stela bostadsmarknad och sina långa köer till hyresrätterna.

Det vore orättvist att lasta Finansinspektionen för dessa problem. Det som krävs är att politikerna börjar fatta obekväma beslut. När baksmällan kommer är skulden annars deras.

 

Läs också:

Regeringen är på väg att höja hyran för alla

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!