Ännu en ubåt som borde skaka Sverige

Ubåt A26 som Försvarets materielverk skildrar den. Blir inte klar 2022, tidigast 2028. Och fem miljarder dyrare för de två exemplaren.
Foto: fmv.se
Liljevalchs+. Skulle öppna 2018 med prislappen 174 miljoner kronor. Nyligen invigd med slutnota 570 miljoner.
Foto: PELLE T NILSSON / SPA SPA | SWEDISH PRESS AGENCY

Två ubåtar blir fem miljarder dyrare. En konsthall kostar tre gånger mer än budget. Politikerna måste sluta glädjekalkylera.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Försvarets två nya ubåtar - byggda i Karlskrona - skulle levereras 2022 till en kostnad av 8,6 miljarder kronor. Så blir det inte.

Senaste beskedet är att den första farkosten blir klarar tidigast 2028. Dessutom har FMV skrivit ett tilläggsavtal med Saab. Slutnotan anges till 14 miljarder. 

Det är en nyhet som tyvärr inte är en nyhet. Det överraskande hade varit om Försvarsmakten för en gångs skull hade gjort en beställning som levererades i tid och höll sig inom budget.

Helikopter 14 specialbeställdes i 18 exemplar. Slutleveransen blev tio år försenad och kostnaden nära den dubbla. Regeringen Reinfeldt ville inte stå utan helikopterförmåga. Därför köptes 15 begagnade Blackhawk - för 4,7 miljarder kronor - in under väntetiden.

Nu står Helikopter 14 mest på backen. En flygtimma kostar 240 000 kronor, dessutom saknas dyra reservdelar och flygtekniker.

Försvarsmakten är dock inte ensam om oskicket att ange låga investeringskostnader för att få igenom projekt som sedan blir mycket dyrare.

Bygget av Nya Karolinska gjordes på samma vis. Först en rimlig summa, därefter en mängd ändrings- och tilläggsbeställningar i praktiken på löpande räkning. 

I Stockholm invigdes nyligen Liljevalchs+, utbyggnaden av konsthallen på Djurgården. Den har väckt stor debatt - är det läcker betongmodernism eller det fulaste som någonsin byggs i centrala huvudstaden?

Tyvärr har det inte blivit samma diskussion om kostnaden. Den utlovade prislappen var 174 miljoner kronor och öppningen satt till 2018.  Nu står stockholmarna där med en nota på 570 miljoner. 

I Umeå stod den efterlängtade Lundabron över älven klar till jul 2019. Enligt avtalet skulle den kosta 59 miljoner kronor. Slutnotan för kommunen blev 156,5 miljoner. Efter prutning.

Det institutionella självbedrägeriet vid investeringar leder till paniksparande i den praktiska verkligheten

Detta är inga extrema undantagsexempel. Budgetar för offentliga investeringar är ofta satta i rejäl underkant. Högst avsiktligt.

Tjänstemän och politiker som driver sina älsklingsprojekt vet att det kan få nej i beslutande församling om kostnaderna är för höga. Alltså totar de ihop glädjekalkyler.

(Motsatsen förekommer också, tjänstemän som avskyr ett politiskt projekt depressionsräknar för att avstyra det. Men det är mer sällsynt.)

Det institutionella självbedrägeriet får olyckliga följder. Den ekonomiska belastningen leder till att den praktiska verksamheten får panikspara: försvarsövningar ställs in, gatuunderhåll minskas, skolböcker saknas.

Dessutom börjar personer inom organisationerna misstro varandra. Håller marinen på att lura armén och flygvapnet? Fintar själva Försvarsmakten ständigt regering och riksdag? Eller tvingar politikerna på försvaret dyra hemmabyggen av sysselsättningsskäl?

Politiker och tjänstemän måste sluta siffertrixa. Självbedrägeriet tär för hårt på förtroendekapitalet.