Mattias Larsson
Zlatan Ibrahimovic har hunnit bli 38 år.
Det mest fantastiska med det är att han fortfarande kan göra saker inom elitfotbollen som kanske ingen annan klarar av.
I två decennier har världen med stor kärlek och oupphörlig fascination följt den fotbollsgärningen.
Och när Ibrahimovic själv hintar om svenska landslag, en återkomst till Spanien eller – som nu – en flytt till Hammarby är det omöjligt att inte undra.
För visst kunde Zlatan Ibrahimovic haft något att tillföra Zinedine Zidanes Real Madrid i kampen mot det Barcelona som är det enda stället Ibrahimovic aldrig riktigt lyckades.
Visst ville vi se honom spela ett sista VM för Blågult.
Och visst är det omöjligt att inte kittlas av tanken på Zlatan en allsvensk säsong för Hammarby, hur osannolikt det än kan verka vid första tanken.
Samtidigt.
Vi kan ju det här nu.
Vi har sett det så många gånger.
Zlatan Ibrahimovic menar själv att han är ett lejon.
Det har han all rätt att mena och den självbilden har hjälpt Sveriges genom tiderna bäste fotbollsspelare att uppnå och åstadkomma saker som ingen förut varit i närheten att klara av.
Men det är också ett lejon som ropat vargen kommer så många gånger att det är väldigt kort tid kvar till ingen längre orkar lyssna.
Det är genuint synd. För Zlatan Ibrahimovic sitter på en unik plattform. Få personer på planeten Tellus kan nå ut som den långe som för länge sedan lämnat Rosengård.
Det är varje kommunikationsbyrås våtaste dröm att stå i den direktkontakt med samtliga världsdelar, samhällsklasser, åldersgrupper och könsdefinitioner som Zlatan Ibrahimovic gör.
Som medlevande i den här världen kan vi inte kräva någonting av en person som har alla de möjligheter som en sådan plattform medför.
Men det är inte heller förbjudet att önska att den inte användes genom att på de plumpaste av sätt gång efter gång utnyttja människors genuina intresse kring saker de älskar.
Den väg som Zlatan Ibrahimovic nu vandrar fick verklig fart en novemberkväll 2017.
Sverige hade just kvalificerat sig för VM i Ryssland och minuter efter bragden mot Italien postade Ibrahimovic på Instagram en bild av det jublande svenska landslaget och texten ”We are Zweden”.
Alla som gillar fotboll, VM, det svenska landslaget eller Zlatan Ibrahimovic började omedelbart undra. ”Vill han spela VM efter knäskadan i Man U?”
Genom en instapost hamnade den landslagspensionerade Ibrahimovic i fokus för en bragd han inte varit delaktig i.
Marknadsföringsmässigt genialt. Magkänslemässigt aningen genitalt.
Och insinueringarna fortsatte hela fram till VM-truppen togs ut, utan Ibrahimovic.
Så här i efterhand får det Zlatan Ibrahimovic gjorde mig att tänka på den mediebransch där jag själv verkar.
Det finns journalistik med ambitionen att vara faktabaserad, granskande, rapporterande och analyserande.
Och så finns det vad som kallas ”content”, som vill ge sken av att vara journalistik men egentligen handlar om att sälja saker, varumärken och personer.
Överfört i ett Ibrahimovic-perspektiv kan man uttrycka det så här.
Zlatan Ibrahimovics senaste bok heter ”Jag är fotboll”. Nästa bör rimligen heta ”Jag är content”.
Insinueringen om en återkomst till Spanien handlade om lanseringen av ett bettingbolag.
Vad Hammarby-tröjan med Ibrahimovics namn handlar om återstår att se.
Att det skulle röra sig om allsvenskt spel för ett lag med konstgräs som underlag på sin hemmaarena är det egentligen ingen som tror på.
Ändå är det omöjligt att inte spekulera kring det och man kan alltid fundera på vad det här gör med Ibrahimovics arv som helhet.
Fotbollsmässigt kommer det ur ett historiskt perspektiv inte att påverkas allt.
Men här och nu är det många som tröttnat, en hel del för länge sedan.
Zlatan Ibrahimovics hemstad Malmö är ett bra exempel på det.
Det var många år sedan majoriteten av supportrarna slutade prata om Ibrahimovic och en återkomst till Malmö FF.
När statyn av fotbollsikonen avtäcktes utan för Stadion förra månaden påminde det mer om den cirkus som Champions League-gruppspelen 2014 och 2015 medförde än den kärlek till sporten och Malmö FF som under 2010-talet fått fotbollen att blomstra i Malmö.
Champions League var ett kommersiellt spektakel. Den svenska klubbfotbollen en motvikt till det.
Att Zlatan Ibrahimovic för länge sedan vuxit i från svensk klubbfotboll råder ingen tvekan om och han har all rätt att slå mynt av det.
Men att gång på gång på gång använda människors genuina intresse och kärlek för fotbollen genom att lura oss...
Znark, Zlatan.
Mer zmakfullt kan du.