Mattias Larsson
Det är så mycket siffror här i livet.
Det är 90 minuter fotboll på HaMoshava Stadium i kväll, det är över 80 miljoner kronor i potten och det är en match Malmö FF bara ska överleva.
Låt mig säga så här.
Det var 30 grader när Malmö FF på den tidiga onsdagskvällen höll presskonferens inför playoff-returen.
30 grader i havet alltså.
I solen var det så varmt att bara dårar vet exakt, men en sak i Tel Aviv är svalt.
Intresset för kvällens match i förorten Petah Tikva.
Maccabi och, i viss mån, Hapoel Tel Aviv lever i en värld och kvartersklubben Bnei Yehuda i en helt annan.
Så när Malmö FF nu för andra gången på två veckor går ut för att förvandla en 3–0-ledning till Europa-avancemang är det inget nytt Stadion Pecara utanför Mostar som väntar.
Det blir ingen fullsatt bortaarena och med största sannolikhet heller ingen pressande publikhets.
Trycket från HaMoshavas läktare ska Malmö FF inte ha några problem att stå emot. Trycket från hetta och luftfuktighet är något helt annat.
Men efter att ha vandrat runt ett drygt dygn i vad som måste vara världens hårdast instagramifierade stad (”som att gå runt i Bianca Ingrossos dagbok”, muttrade fotograf Thunman på Bildbyrån) är jag helt övertygad.
Det kvittar om du är född, uppvuxen och fostrad till elitidrottsperson i den här staden, att hålla högt tempo i två gånger 45 är en omöjlighet.
En taxichaufför vi åkte med (alltid dessa sportjournalister och deras jäkla taxichaufförer) mässade hätskt att det var just därför israelisk fotboll för tillfället är så svag – Maccabi Tel-Aviv blev utslagna av litauiska FC Süduva i förra kvalomgången. Det är för varmt för att kunna träna och för varmt för att kunna spela tävlingsmatcher med samma frenesi som de flesta lag man ställs mot i Europa gör.
Faktum är att jag tror värmen talar till Malmö FF:s fördel.
Ett lag som måste göra tre mål behöver flöda framåt och det kommer Bnei Yehuda sannolikt att försöka sig på.
Risken då är att man går soppatorsk väldigt tidigt.
Anders Christiansen har inför kvällens match varit noga med att poängtera att Bnei Yehuda är bättre än vad HSK Zrinjski var och det kan han ha rätt i.
Men inte så bra att MFF ska förlora det här med de tre bollar som krävs.
Och om Malmö FF och deras supportrar mot förmodan skulle behöva extra tändvätska inför kvällens match så räcker det att titta mot gruppspelet.
För även helt bortsett från de där massa miljonerna som dimper in så ligger där sportsliga utmaningar stora nog att ta spelare, lag och klubb till en ny nivå.
Utmaningar stora nog att sätta guldkant på hösten även om ännu en SM-titel glider MFF ur händerna.
Manchester United på Old Trafford?
Lazio eller Roma på Stadio Olimpico?
Arsenal på Emirates eller Sporting på José Alvalade?
Det är inget uselt sätt för Markus Rosenberg att avsluta karriären.
Även om jag vet att han till allt det vill lägga Malmö FF:s 21:a SM-titel.
*****
Till sist.
En sportjournalist är inte mer än människa.
För exakt ett år sedan stod Malmö FF i samma playoff-läge till Europa League som man gör nu och jag satt i ett pressrum utanför Herning.
Jag väntade på att returen mellan FC Midtjylland och Malmö FF skulle blåsas i gång.
Då kom ett sms från en god vän, kollega och MFF-supporter om att en person trillat ner från bortasektionen och fallit handlöst, flera meter ner i betongen.
Jag gav mig omedelbart mot läktaren och det första jag såg genom avspärrningarna mot läktaren var min gode väns ansiktsuttryck.
Sedan personer som grät och kramade varandra. MFF:s SLO vit i ansiktet, en annan anställd med stora tårar rullande nerför kinderna.
Jag kommer aldrig att glömma det.
I yrket som sportjournalist jobbar man med och mot många personer i klubbar, organisationer, förbund och allt vad det kan vara.
Vissa av dem kommer man oundvikligen att gilla väldigt mycket.
Malmö FF:s före detta kommunikationsmedarbetare Martin Östling kom att bli en av de främsta i den kategorin.
Det var han som föll handlöst i betongen på MCH Arena för ett år sedan och fördes till sjukhus efter ett fall illa nog att kunna kosta honom livet.
När Malmö FF nu spelar returmatch i playoff till Europa League så tänker jag på Martin Östling.
Under det år som gått sedan fallet har han opererats 10 gånger fler än de flesta människor gör under ett helt liv och han ska snart opereras igen – denna gång är det käken som behöver ses över ännu en gång.
Men Martin Östling har också återhämtat sig så väl att hans läkare nyligen gav klartecken att börja spela padel. Han har börjat jobba igen.
Och så har han blivit pappa för första gången.
Fotboll är stort.
Men livet är större.
Även på de största av fotbollsdagar.
I Tel Aviv har Malmö FF sitt bästa läge någonsin att skapa sig en stor dag i Fotbollseuropa.
Och eftersom det här till stor del kom att handla om siffror är det alltså fjärde gången på sex år och femte gången under 2010-talet.
Onekligen imponerande.