Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mattias Larsson

"I Malmö finns en omvänd segregation – för de rika"

Mattias Larsson skriver krönikor på söndagar. Foto: TOMAS LEPRINCE
Efter snart 17 år är Västra Hamnen ett miljonprogram – för de som har råd. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
2001 föddes Västra Hamnen i Malmö med en vision om mångfald. Foto: Tomas LePrince

2001 föddes Västra Hamnen i Malmö med en vision om mångfald.

Så väl för människor som för arkitektur och utbud.

17 år senare framstår stadsdelen allt mer som ett modernt miljonprogram.

Försommaren 2001 var jag 23 år.

Det var natt, jag hade varit på krogen och skulle sova över hos en kompis i Slottstaden.

Jag var berusad av alkohol och hög på livet.

Och fick för mig att jag för första gången ville se solen gå upp över Öresundsbron som då ännu ens inte hunnit fylla ett år.

Jag gick Mariedalsvägen ner, ut på den gräsmatta som i dag är Malmös största hundrastplats, men det var inte soluppgången eller Öresundsbron som fångade min blick.

Utan husen som glimmade som ett sillstim längs en plats som jag aldrig tidigare sett.

Jag minns det som att allt var öde och stilla. Att inte ens vinden ven.

 

Jag vek undan ett litet stålstaket, tråcklade mig förbi några baracker och jag vet inte vad det säger om tiden som gått, men det fanns ingen bevakning alls och helt plötsligt gick jag i en så gott som klar stadsdel där ingen bott eller levt och det var verkligen som att kliva in i framtiden.

De blänkande soldränkta husen längs Sundspromenaden, virrvarret av gator i kvarteren ett steg in mot land och till sist det de kallade European Village. Mäklarna kallar det i dag, på sin ständigt förändrande nyversion av svenska, för ”Town Houses”. En sträcka höga radhus där inte ett enda var det andra likt och med små trädgårdar ut mot en liten damm.

 

"På mindre än ett år fick Malmö en bro till kontinenten, skickade Zlatan Ibrahimovic ut i stora världen och öppnade en stadsdel som arkitekter och stadsplanerare över hela planeten sneglade åt".

 

Någon vecka senare öppnade Bo 01, den blev en supersuccé och Malmö fick en stadsdel att skryta med, som gav fingret åt det fula och som gav hopp och tro åt en stad som saknat det i decennier.

På mindre än ett år fick Malmö en bro till kontinenten, skickade Zlatan Ibrahimovic ut i stora världen och öppnade en stadsdel som arkitekter och stadsplanerare över hela planeten sneglade åt.

Det händer än i dag att jag tar vägen förbi den dammen och imponeras av de där höga radhusen.

Sedan tar jag stegen ut från Bo 01, in i resten av Västra Hamnen.

Och undrar vad fan som hände.

Sätt på någon en ögonbindel och släpp av hen på Vimpelgatan, Einar Hansens esplanad eller Galeasens gränd. Utan iPhone hade de aldrig hittat hem igen.

 

Allt ser förvirrande likt ut  – så väl byggnader som människor – och även om historien har korrigerat sig, så upprepar den sig.

När miljonprogrammet föddes i mitten av 60-talet var det för att försöka dämpa en lavinartat ökande bostadsbrist.

När Bo 01 stod klart beräknade Statistiska Centralbyrån att husen som byggdes i miljonprogrammet stod för 25 procent av hela Sveriges bostadsbestånd.

Efter snart 17 år är Västra Hamnen långtifrån färdigbyggd men vi kan se vad stadsdelen har utvecklats till.

Och framför allt för vem.

Till ett modernt miljonprogram.

För dem som har råd.

 

I tur och otur har Västra Hamnen vuxit fram under knappt två decennier då den ekonomiska tillväxten i Sverige varit väldigt god och då vi svenskar lagt allt mer av våra pengar i boenden.

Kvadratmeterpriset för en bostadsrätt i Malmö har gått från cirka 12 000 kronor 2001 till cirka 38 000 vid slutet av 2017.

Det har gjort att byggbolagen velat bygga så snabbt som möjligt, så mycket som möjligt och så dyrt som möjligt på platser där de som kan betala så mycket som möjligt vill bo.

Det syns på byggnaderna i Västra Hamnen.

Och det går också att skönjas i utbudet.

Pionjärprojektet Green Matmarknad som i skuggan av Turning Torso erbjöd ett storköp med så gott som enbart ekologiska kvalitetsprodukter fick lägga ned i fjol.

In kommer den tyska lågpriskedjan Lidl som så klart gjort analysen av marknaden och sett var man kan tjäna pengar.

Kedjor som Espresson House och det Italieninspirerade restaurangkonceptet Vespa regerar och SVT:s Sommarlov har efter fem år i Västra Hamnen beslutat sig för att flytta till Kirseberg och Beijers Park.

 

"Det Västra Hamnen jag en gång såg födas var på väg mot något helt annat"

 

Det är inte utan att man kan ha viss förståelse för public service-bolagets beslut.

Vi lever i ett land och i en värld där marknaden bestämmer.

Men det gnager ändå i mig.

Det Västra Hamnen jag en gång såg födas var på väg mot något helt annat.

Nu är det januari och allt och alla framstår som likadana här.

Och jag kan inte låta bli att undra.

När vi ser tillbaka det här ”miljonprogrammet” om 50 år, vad tänker vi då?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!