Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mattias Larsson

Har visat Europa att man är allt annat än ett skitlag

Malmö FF.Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN
Behrang Safari och Arnor Traustason.Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN

ST GALLEN. Malmö FF har rest över ett hav, genom en världsdel och upp i ett berg.

För att i kväll gå ut på Kubynpark i St Gallen och möta FC Lugano.

Man gör det med publiken i ryggen och en unik chans i handen.

Nu handlar allt om att fånga den chansen.

Det fanns en gång en tidning som påstod att om man hade sett Malmö så hade man sett världen.

Det var redan innan hela världen tog sig till Malmö och var med och formade staden till den smältdegel av framkant, lycka och misär som den är i dag.

Och när man går runt där på den sydvästskånska slätten och allt kretsar kring det liv som förs på ens egen plätt är det så lätt att tro att det är sant.

Jag har intelligenta nära vänner som sagt att ”det finns inte så mycket skog i Sverige” eller ”insjöar badar man ju inte i i det här landet”.

Sedan kommer man till St Gallen.

För att se FC Lugano.

På en stadion i en bergsstad som kommer att domineras av supportrar från Sveriges tredje största stad.

Och inser att det är precis som den numera bortgångna stora MFF-supportern och poeten Jaques Werup diktade på soundtracket till den första Blådårar-filmen.

Malmö. 

Lilla pisselort i universum.

Det innebär inte på något sätt att Malmö är en skitstad och Malmö FF har de senaste sex åren visat Europa att man är allt annat än ett skitlag.

Men det är en annan värld här ute.

Vi är nu i ett av världens mest välmående land med en valuta så stark att den svenska kronan framstår som Östersunds FK på Gamla Ullevi i en allsvensk slutomgång.

Schweiz är ett land som till stor del handlar om ekonomi och FC Lugano är inget undantag.

Klubben gick i konkurs 2002 och ägs sedan 2010 år tillbaka av Angelo Renzetti.

Renzetti, en arkitekt som byggt sin egen förmögenhet, har pumpat in pengar och nått resultat.

2015 var klubben tillbaka i högsta ligan och 2016 nådde man för första gången gruppspel i Europa League. Förra säsongen slutade man trea i ligan men i sann schweizisk alpin anda går det också snabbt utför.

Den i våras så hyllade tränaren Fabio Celestini fick sparken förra veckan och i helgen ledde nye tränaren Maurizio Jacobacci FC Lugano till en 2–1-seger borta mot Luzern.

Frågan nu är om det var en tillfällig reaktion på tränarbytet, eller om FC Lugano är på väg tillbaka mot förra säsongens form.

Helt klart är i alla fall att resan uppåt gick så snabbt att man inte kan spela sina hemmamatcher i Europa på hemmaplan.

Att Lugano – som redan i vanliga fall har relativt lite publik med ett hemmasnitt runt 3 500 åskådare – valt att spela i St Gallen, tre timmar hemifrån är en gåta.

Och en gåva.

För platsen Malmö FF går ut på i kväll är allt annat än Olympiastadion i Kiev eller Parken i Köpenhamn.

När Dynamo var här såg 1 281 personer matchen.

MFF har nu 900 supportrar med sig till Schweiz och här uppe i bergen kommer det vara Malmö FF som har publiken i ryggen.

Och det kan aldrig vara någon nackdel.

Visst står Uwe Rösler i Schweiz utan Anders Christiansen men MFF vann hemma utan dansken och jag kan ärligt talat inte se att speciellt mycket kommer att skilja i matchbild mellan 2–1-segern i Malmö och St Gallen-matchen i kväll.

Det här är en match för Malmö FF att styra mot det resultat som krävs, samtidigt som man ska hålla kontroll på det omställningsspel Lugano glimtvis var lyckosamt med även i Sverige.

Det brukar sägas om gruppspel i Europa att oavgjort på bortaplan alltid är bra, oavsett vem man möte och MFF gick till 16-delsfinal i fjol ”trots” 1-1 mot det Sarpsborg som nu slåss för att klara sig kvar i den norska ligan.

Och oavgjort i St Gallen skulle så klart vara godkänt.

Det är bara det att en seger skulle kunna slå upp dörren till avancemang på vid gavel och att de yttre förutsättningarna – med hemmaplanskänsla på bortaplan – ger unika möjligheter. 

För tre poäng i Schweiz samtidigt som FCK tar emot Kiev i Parken kan sätta MFF i ett ypperligt läge inför hemmamötet med Dynamo.

Om exempelvis MFF vinner och FCK vinner går Malmö sedan vidare med en hemmaseger mot Dynamo.

Tycker ni jag går händelserna i förväg?

Det är möjligt, men också ett måste för att visa faktum.

FC Lugano borta är en unik möjlighet för Malmö FF att ge sig själv ett drömläge att upprepa fjolårets bragd, och gå vidare från Europa Leagues gruppspel.

Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.