Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mattias Larsson

Bajens gulddröm kan dö innan april är över

Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN

Leonardo da Vinci blev odödlig med ”Mona Lisa”.

Frågan är vad som kommer att hända med Hammarby efter Gianluca Curcis ”Olympia”.

Gulddrömmande Hammarby har två poäng på tre matcher och ännu mer oroande än horribla målvaktstavlor:

Nykomlingen Helsingborgs IF vann välförtjänt.

Ett rutinerat och ålderstiget Helsingborgs IF mot det betydligt lättare konstgräslaget Hammarby.

På en aprilmatta som glänste som gräslök på midsommarafton tog ben efter ben efter ben slut.

Jag kan inte komma ihåg att jag sett så många trötta spelare så tidigt i en allsvensk match – och då har jag sysslat med det här i 15 år.

Med 20 minuter kvar att spela kontrollerade HIF sin poäng medan Hammarby – efter att Nikola Djurdjic kört fast, Vidar Örn Kjartansson försvunnit och Kacaniklic tagit helt slut – slängde in Imad Khalili för att försöka få någon slags fart och någon sorts segerjakt.

Det gick så där.

Gräset såg ut som sankmark för Hammarby mot slutet.

Och med nio minuter trampade Simon Sandberg luft, Adam Eriksson löpte i kapp honom, hade tur med ett motlägg och skickade på vinst och förlust in bollen framför Hammarbys mål.

Och Gianluca Curci såg till att det blev vinst.

För Helsingborgs IF. 

***

Bajen-keepern – som från början sett till att sätta Hammarby i det defensiva läget efter ett alldeles för kort uppspel – kastade mer eller mindre in bollen i eget mål och Hammarby reste sig aldrig igen.

Det var en märklig match på Olympia.

Sett över 90 minuter var Helsingborgs IF lite vassare, klart klokare och bjöd på väldigt mycket mindre.

Men det kunde också gått helt andra vägar.

Frisparken mot Jeppe Andersen i duell med med Wanderson innan HIF:s tidiga 1–0 var högst tveksam och det gula kort Wanderson fick efter stämpling med rakt ben på Nikola Djurdic bort gett rött redan i 18:e minuten. 

På andra sidan skulle Mats Solheim fått sin andra varning i 62:a då han drog ner Rasmus Jönsson utanför Hammarbys straffområde, ett gult som var så klart att Stefan Billborn valde att omedelbart byta ut Solheim och sätta in Odilon.

Men Hammarby var varken när att vinna eller nära att förtjäna segern.

***

Vidar Örn Kjartansson gjorde visserligen ett riktigt måltjuvsmål men det har redan tickat i väg tre matcher på islänningens korttidskontrakt och med två poäng i tabellen och ett gjort mål i en förlust match är avkastningen så här långt usel.

De närmsta tre matcherna möter Hammarby dessutom AFC hemma, Malmö borta och sedan Djurgården i ett Tele 2-derby.

Allt annat än seger mot AFC och den där grönvita gulddrömmen riskerar att vara i princip död redan innan april är över.

Helsingborgs IF?

En gång i tiden pratades det om att Elfsborg hade hjälp av Borås Arena att vinna SM-guldet 2006 och i massor av år sades det att Gelfe IF:s bästa spelare var plastmattan på Strömvallen.

***

2019 kommer tio allsvenska lag till Helsingborg för att möta HIF på en imponerande gräsmatta och de gör det under en säsong där matchen på Olympia är en av blott sex på gräs.

Att Hammarby inte orkade forcera för kvittering berodde till stor del på att det plastmattevana laget tog slut på Olympias mustiga gräs.

Det är så märkvärdigt i svensk fotboll i dag att en gräsmatta är på väg att bli en konkurrensfördel.

För en nykomling som Helsingborg IF har det sina fördelar.

Två lag som inför säsongen utmålades som guldkandidater – IFK Norrköping och Hammarby – har så här långt mött nykomlingen på Olympia.

Och båda har förlorat.

Konstgrässituationen i allsvenskan är i mina ögon en större tavla en Gianluca Curcis.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!