Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mattias Larsson

Bortskämda landslagspajaser – blir allsvenskans stora lycka

Victor Nilsson LindelöfFoto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
AIK jublar på Friends efter derbysegern mot Hammarby 23 september.Foto: BILDBYRÅN

Folk förundras ständigt över varför den anonyma allsvenskan med sin mediokra fotboll är så populär.

En väsentlig del av svaret satt i går på ett podium i den svenska nationalarenan.

Där den moderna fotbollens profitörer vill glida från dem som pumpar in pengarna går allsvenskan åt andra hållet.

Så länge den fortsätter så kan den växa sig ännu starkare.

Det har gått ett dygn sedan två svenska landslagsspelare satt sig på en presskonferens i Solna för att prata om varför de inte ville prata med svenska journalister och i förlängningen med det svenska folket.

Jag är av åsikten att det inte är någon skyldighet att prata med media.

Jag är också av åsikten att det inte är någon rättighet att spela för det svenska landslaget.

Men om man spelar för det svenska landslaget så bör det medfölja vissa uppgifter.

Att uttala sig om sin fotboll även utanför landslaget, det är ju prestationerna där som ger landslagsplatser, är en sådan uppgift.

Vi pratar om fantastiska fotbollsspelare i två av Europas riktigt stora klubbar, Victor Nilsson Lindelöf i Manchester United och Robin Olsen i Roma.

Spelare som i sin vardag är bortskämda bakom storklubbarnas växande sköldar och ständigt ökande isolering där man skapar egna, sällan helt verklighetsförankrade, världar.

Det krävs starka individer för att från insidan lyckas se ut och skapa sig själv en vettig blick av vad som faktiskt händer i omvärlden och hur livet på den här planeten är utanför "bubblan".

Det vi såg var pajaseri

Att sedan komma till det svenska landslaget och inte vilja prata med media, eller bara svara på vissa frågor, den åsikten kan jag köpa.

Men det vi såg i går var pajaseri.

Victor Nilsson Lindelöf och Robin Olsen på landlagets presskonferens.Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Allt detta har avhandlats ypperligt på flera håll – exempelvis här av min kollega Noa Bachner – och den här texten handlar om andra sidan av myntet.

För där världsfotbollen snurrar allt längre bort från dem som ska se den så växer något annat.

Inom jord- och lantbruk ökar fortfarande efterfrågan för närodlat och närproducerat lavinartat.

Och som den moderna idrotten utvecklas är det likadant med fotbollen.

Allsvenskan må vara 22:a på rankningen över Europas bästa ligor.

Men på många sätt är den unik.

Publikmässigt närmar den sig topp 10.

Internationellt gick Östersund till 16-delsfinal i Europa League i våras och Malmö FF är inne i sitt tredje gruppspel på fem år.

Ändå är det innanför rikets gränser som allsvenskan står sig starkare och starkare.

 

 

Allsvenskan tillhör dem som följer den

Hammarby har just nu ett publiksnitt på knappt 23 000 åskådare, nästan 50 000 kom till AIK:s hemmaarena för att se ett Stockholmsderby och till skillnad från nästan alla andra länder i Europa går varenda allsvensk match att se på tv.

Varför?

För att den tillhör dem som följer den.

49 035, publiksiffran mellan AIK och Hammarby derbyt 23 september.Foto: MAGNUS LILJEGREN / STELLA PICTURES

Det är inte bara fotbollssupportrar i Kalmar, Sundsvall, Örebro, Norrköping eller Borås som kan knalla in och se sitt lag träna så gott som varenda dag.

Det gäller AIK på Karlberg, Hammarby på Årsta, IFK Göteborg på Kamratgården och Malmö FF på Stadionområdet.

Snacka med spelare?

De är där.

Närheten och öppenheten är allsvenskan och allsvenskan är folkets liga snarare än fotbollsspelarnas.

Fortsätter klubbarna och deras samarbetsorganisation Sef att värdesätta och utveckla detta ser jag egentligen ingen risk till att intresset skulle dala. Jag tror tvärtom att det kommer att fortsätta öka.

Dessutom finns en supporterkultur och en hängivenhet som definitivt är topp 10 i Europa.

”För dålig fotboll!” vrålar kritikerna.

Oväsentligt säger jag.

 

 

Varje människa som passerat tonåren vet att kärlek och skönhet är två vitt skilda ting.

De vet också att skönhet är övergående.

Medan kärlek kan vara livet ut.

Barn och ungdomar förälskar sig i Real Madrid och Barcelona, Cristiano Ronaldo och Lionel Messi.

Sedan växer majoriteten av dem upp, börjar förstå och inse helheter och älskar något helt annat.

Där världsfotbollen och världsspelarna försöker fjärma sig från dem som ligger bakom deras obscena förmögenheter (publiken) ska allsvenskan krama den (publiken) så mjukt, varmt och länge man bara kan.

 

 

Victor Nilsson Lindelöfs och Robin Olsens presskonferens på landslagssamlingen var på inget sätt unik eller ens ögonbrynshöjande för spelare på den nivå de befinner sig till vardags.

Däremot var den ett klockrent exempel på varför allsvenskan står sig så stark.

Och hur vår älskade inhemska liga absolut inte ska utvecklas om den vill bibehålla och förstärka sin unika position.