Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Kent Hansson

Hansson: Skoglund gjorde sin plikt

Erik Skoglund gjorde sin plikt på fredagskvällen hemma i Nyköping mot den rutinerade amerikanen Derek Edwards. Skoglund vann på poäng och kan nu gå in i det nya året med stora förhoppningar om en titelfight.

Den svenske lätt-tungviktaren är en gedigen yrkesman i ringen. Han har det mesta som krävs i form av teknik, snabbhet och aggressivitet. Dessutom äger han en hel del boxningsintelligens vilket inte är helt oväsentligt för den som vill slå sig fram till ett titelbälte.

Jag har sett merparten av Skoglunds 24 fighter. Det här var hans bästa match under de fem åren han varit proffs. Skoglund bjöd på hela registret. Det var 10 ronder av tempostark boxning där den svenske stjärnan levererade boxningens läckerheter. Gång efter annan satt Skoglunds raka vänster i amerikanens nuna.

 

I mitt protokoll hade jag Skoglund som vinnare i alla de tio ronderna. I den avslutande ronden hängde amerikanen på knockoutens brant. Derek Edwards (27-5-1 före den här fighten) har haft sin storhetstid, men kan fortfarande bita bra ifrån sig. Något han visade på lördagskvällen.

Skoglund hoppas få en titelfight under det kommande året. Hans stall, tyska Sauerland, brukar vara bra på att hitta lämpliga motståndare, men det är naturligtvis tuffare ju högre upp man kommer i världstoppen.

Den dagen som Erik Skoglund kliver in i en VM-ring får han verkligen bekänna färg. Dagens mästare för de tyngsta organisationerna är alla skickliga och hungriga fighters.

 

Som jag ser det finns det en motståndare som Skoglund bör undvika och det är Sergej Kovalev, ryssen, som är världsmästare för IBF, WBO och WBA. Här har vi en kille som boxas med sting och precision. I den sistnämnda organisationen kallas Kovalev dessutom för supervärldsmästare. Fint ska det vara. I den snåriga proffsboxningsdjungeln är allt möjligt. Världsmästare för WBA är tysk och heter Jürgen Brähmer. Om jag tolkar Skoglund rätt vill han inte möta Brähmer eftersom han är kompis med honom. Dessutom boxas Skoglund och Brähmer för samma stall.

 

Det har snackats om ett framtida möte med Badou Jack, den svenske världsmästaren i super-mellanvikt. Det låter förstås kittlande, men något säger mig att det blir svårt att sy ihop en sådan fajt.

Skoglund har varit proffsboxare i fem år. För Patricia Berglund handlade det under lördagskvällen om proffsdebut. Malmötjejen mötte serbiskan Sara Marjanovic och vann klart på poäng efter fyra ronder. Det ska bli spännande att följa Patricas proffsresa.

Oscar Ahlin är en fantastisk underhållare i ringen, dessutom en fighter med laddade nävar. I Nyköping var det Varazdat Chernikov som fick känna på svenskens slagstyrka. En minut och 34 sekunder i den första ronden var matchen över sedan Oscars vänsterkrok hade exploderat och träffat ryssen med en fruktansvärd kraft. Som tack för gott sekondjobb fick den gamle förbundskaptenen en kyss på hjässan av Ahlin.

 

Explosiv boxning bjöd även Anthony Yigit på. En sekund in i den fjärde ronden gav hans motståndare DeMarcus Corley. Amerikanen har mött många av de bästa i världen så det var en fin skalp som Yigit tog.

Tungviktaren från Sundsvall, Otto Wallin, hämtade hem sin 14: seger i en bökig match mot Samir Kurtagic, Australien. Vi lär få höra en del trash talk framöver mellan Adrian Granat och Otto Wallin och visst hade det varit kul med en helsvensk tungviktsbatalj.

Sammanfattningsvis: en härlig gala regisserad av stall Sauerland och de blågula boxarna kan fira jul med gott samvete.

När Erik Skoglunds match var över dunkade promotor Nisse Sauerland mig i ryggen och sa:

– Det är drag i svensk proffsboxning, eller hur?

Visst är det så.